Nordens Kalender - 01.06.1930, Síða 59

Nordens Kalender - 01.06.1930, Síða 59
UR ETT SVENSKT JÁRNBRUKS HISTORIA Ur ett svenskt járnbruks historia Av Gust. Ekman ISven Rinmans klassiska »Bergverkslexikon» av 1782 förekommer en uppgift om det s. k. Helgeands- holmsbeslutet av 1282, enligt vilket Sveriges konung tillagnades alla bergverk, skogar och strömmar i landet att darom sjalv bestyra, varefter han genom utfardade privilegier kunde lágga grunden till bergslagerna och förse dem med sárskilda för dár bedrivna náringar av- passade lagar. Med bergslag menades ett omráde, dár huvudnáringen utgjordes av bergshantering, och dár konungen uppdragit át bergsmán att bryta gruvor och idka hyttebruk, vartill skogar och strömmar blivit an- slagna, emot átnjutande av de förmáner och iakttagande av de skyldigheter, som av konungen utfárdade privi- legier innehöllo. Senare forskning har ádagalagt, att handlingarna rörande det av Rinman áberopade beslutet varit för- falskade, och man vet ej med sákerhet om nágot möte á Helgeandsholmen ár 1282 över huvud taget ágt rum. Bergslagerna erhöllo i alla fall privilegier, och ett sádant synes ha blivit utgivet redan av konung Magnus Birgers- son, námligen för Kopparberget (Falu gruva), vilket han tog i besittning som Kronans egendom. Han med- gav frálserátt át bergsmánnen under villkor att de i stállet för rusttjánst skulle uppehálla konungens gruva och kopparbruk. De áldsta till vár tid bevarade handlingarna av denna art hárröra emellertid frán konung Magnus Eriksson och utgöras av hans privilegier av 1340 för Vástra Berget (Nora bergslag), 1347 för Kopparberget (Falu bergslag) och 1354 för Norbergs bergslag. Förordningen av 1347 inneháller bl. a. bestámmelser angáende berg- frálse jord, varmed avságs befrielse frán hemmans- och jordeboksrántan m. m. emot skyldighet att uppehálla det bergverk, varunder egendomen lág. Genom gávor och byten kommo under medeltiden klostren och biskoparna in som delágare i bergverken, men deras andelar blevo sedermera av Gustav Vasa indragna till Kronan. Gustav Vasa hávdade för övrigt den s. k. grundregalen, enligt vilken alla landets malm- fyndigheter, strömmar och skog anságs tillhöra konungen eller kronan. Bergsmánnen ágde dock allt fortfarande att bryta gruvor och bruka sina hyttor i enlighet med erhállna privilegier samt átnjuta inkomsten vid pro- dukternas försáljning, sedan skatten till kronan av- ráknats. Sedermera ha privilegierna under árhundradenas lopp genomgátt en mángd olika förándringar och bergsbruket underkastats lagar och förordningar, mest i syfte att reg- lera konkurrensen om skogen. Först pá 1850-talet erhöll bergsbruket full náringsfrihet. Inga av Sveriges konungar ha dock mera ingáende sysselsatt sig med bergsmánnens rátt att sköta sitt nárings- fáng án Gustav Vasa och Carl IX, men deras intresse för bergshanteringen visade sig ej blott i förmaningar och förordningar, utan de uppráttade ocksá sjálva járn- bruk, s. k. kronobruk, med en lángt driven förádling av járnet, vilka i viss mán tjánade som mönsterbruk för pávisande av nya rön och nya metoder. Ett av de för- námsta var det av Carl IX under hans tid som hertig anlagda Kroppa kronobruk i Vármland, det egentliga föremálet för denna skildring. I förening med de báda konungarnas övriga átgárder för bergshanteringens ut- veckling medförde dessa anlággningar en fullstándig om- válvning av járntillverkningen i landet, och för belysande av detta förhállande má hár följa en kort framstállning av bergbrukets utveckling i Sverige före denna tid. Konsten att bryta malm ur bergen och att ur malmen utvinna metaller blev ej kánd i Sverige förrán mot slutet av 1100-talet. Behovet av járn inom landet hade man tidigare fyllt genom smáltning av myrmalmer, som förekommo pá mánga stállen i de flesta landskapen, men andra metaller hade man mást förskaffa sig frán sydligare lánder. Dá emellertid báde guld, silver, koppar och járn redan under hednatiden i betydlig utstráckning voro i anvándning i Norden, ár det antagligt att mycket stora anstrángningar dár redan i forntiden gjordes för att uppleta malmer och utvinna metaller, och sannolikt voro átskilliga förekomster av koppar-, silver- och járn- malm kánda áven pá den tiden, ehuru man ej förstod sig pá deras tillgodogörande. Redan 3000 ár f. Kr. bedrevo egyptierna bergsbruk pá Sinaihalvön, men áven vid den tiden var kánnedomen om metallernas utvinnande ett resultat av flera tusen árs arbete och samlad erfarenhet. I tidernas början upp- sökte man de i naturen i gediget tillstánd förekommande metallerna guld och koppar. Med eldens hjálp lárde man 57
Síða 1
Síða 2
Síða 3
Síða 4
Síða 5
Síða 6
Síða 7
Síða 8
Síða 9
Síða 10
Síða 11
Síða 12
Síða 13
Síða 14
Síða 15
Síða 16
Síða 17
Síða 18
Síða 19
Síða 20
Síða 21
Síða 22
Síða 23
Síða 24
Síða 25
Síða 26
Síða 27
Síða 28
Síða 29
Síða 30
Síða 31
Síða 32
Síða 33
Síða 34
Síða 35
Síða 36
Síða 37
Síða 38
Síða 39
Síða 40
Síða 41
Síða 42
Síða 43
Síða 44
Síða 45
Síða 46
Síða 47
Síða 48
Síða 49
Síða 50
Síða 51
Síða 52
Síða 53
Síða 54
Síða 55
Síða 56
Síða 57
Síða 58
Síða 59
Síða 60
Síða 61
Síða 62
Síða 63
Síða 64
Síða 65
Síða 66
Síða 67
Síða 68
Síða 69
Síða 70
Síða 71
Síða 72
Síða 73
Síða 74
Síða 75
Síða 76
Síða 77
Síða 78
Síða 79
Síða 80
Síða 81
Síða 82
Síða 83
Síða 84
Síða 85
Síða 86
Síða 87
Síða 88
Síða 89
Síða 90
Síða 91
Síða 92
Síða 93
Síða 94
Síða 95
Síða 96
Síða 97
Síða 98
Síða 99
Síða 100
Síða 101
Síða 102
Síða 103
Síða 104
Síða 105
Síða 106
Síða 107
Síða 108
Síða 109
Síða 110
Síða 111
Síða 112

x

Nordens Kalender

Beinleiðis leinki

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Nordens Kalender
https://timarit.is/publication/1685

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.