Nordens Kalender

Ataaseq assigiiaat ilaat

Nordens Kalender - 01.06.1930, Qupperneq 101

Nordens Kalender - 01.06.1930, Qupperneq 101
TUSEN AR Jón Sigurclsson 1811—1879 och den har heller aldrig betraktats som ett möte med alltinget. Yid denna sammankomst erkande man konungens envalde, ehuru under trycket av ett starkt tváng; det ar enda gángen det omtalas att islanningarna hotats med vapenmakt. Det kan knappast ráda nágot tvivel om att konungens krav hade beviljats áven pá sjálva alltinget, om stát- hállaren hade kommit i tid. Men det ár alldeles som om ödet velat skona I ‘ingvellir och alltinget frán att bli platsen för eftergifter, som för islánnin- garna ha státt som en förödmjukelse större án ná- gon annan. Det 18 árhundradet gick in med pest, och i hela landet överlevde knappast flera án 36 tusen mán- niskor farsoten. Likafullt började islánningarna andra och kommo till tinget med mánga hundra vápnade mán. Men reformationen omkring ár 1550 gjorde en ánde pá biskoparnas makt och ökade i stállet konungens. Först dá kommo ocksá landets rikedomar slutligt i hánderna pá den utlándska mak- ten. Men den regeringsform som ár 1262 gav Nor- ges konung den högsta makten bestod i sina huvud- drag oförándrad i mera án fyra árhundraden. Ut- námnda ámbetsmán kommo i stállet för de forna godarna, och ett slags státhállare företrádde konunga- makten. Landet kom med Norge under Danmarks konung utan att detta medförde nágon förándring. Státhállarna voro senare alltid danskar, men för öv- rigt voro ámbetsmánnen islánningar. Förutom att högsta domstolen sammantrádde pá alltinget, för- blev tinget ett slags förbindelseled mellan konunga- makten och folket. Och árhundrade efter árhund- rade var alltinget den plats dár islánningarna gjorde motstánd mot det utlándska herraváldet och fram- förde sina krav och klagomál. Dár sammantráffade árligen landets básta mán. Och om ocksá tinget icke lángre var mer án en skugga av vad det hade varit, sá var det dock en islándsk inráttning som folket sjálvt ágde och en páminnelse om forntida ára. Ar 1662 kom den danske státhállaren ut till Is- land med en fordran frán konungen pá absolut en- válde. Han kom alltför sent för att ná alltinget. Det hade redan avslutats. Men han ville likafullt snabbt fá sitt árende utráttat och kallade till sig alla de inflytelserika mán, som kunde nás med bud. Denna sammankomst hölls icke pá f'ingvellir, Alltingsbyggnaden i Reykjavik 99
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112

x

Nordens Kalender

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Nordens Kalender
https://timarit.is/publication/1685

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.