Fróðskaparrit - 01.01.1968, Qupperneq 40

Fróðskaparrit - 01.01.1968, Qupperneq 40
48 Munurin millum Suðuroyarmál og føroyskt annars føroyskum annars, viShvørt so væl, at tey kunnu verða upp- fatað sum long: reytt, eydna, beist, býttur o. o. Hesi tvíljóð eru: ei, ey, oy, í-ý og — mest fyrr — ú og <5. Tað vil so til, at hesi tvíljóð eru ógvuliga sjáldsom framman fyri sambondum p, t, k, s + j, r og p, k + l, tað er tí trupult at meta nakað avgjørt um, hvussu tey í Suðuroyarmáli verða viðgjørd í hesum støðum. V Áðurnevndi blástur undan p, t, k (II) kann illa vera íkomin uttan grund. Hann tykist at hava til endamáls at lætta um yvirgongdina frá sjálvljóði til lokljóð í tvístavingarorðum, ein yvirgongd, sum er vorðin heilt broytt vegna Ijóðalongdarkoll- vel'tmgina (»kvantitetsomvæltningen«) í føroyskum — ein av fylgjunum av hesi kollvelting er, at málsins kensla viðvíkjandi viðurskiftunum millum stovnin í orðum og stavingauppbýtið í orðum er vorðin ein onnur. Taka vit orð sum t. d. uppi, detta, takka, er stovnurin í hesum orðum upp-, dett-, takk-, men kanna vit stavingabýtið, síggja vit, at stovnurin verður k/lovin, fyrra staving verður ávikavist u + biástur, de + blástur, ta + blástur, seinna staving verður lokljóð + aftanástandandi sjálvljóð. At hesin blástur eisini er regluligur í einstavingar- orðum (upp, glapp, datt, sokk o. s. fr.), kann skiljast sum ávirkan frá tvístavingarorðum. Blásturin er regluligur við framman fyri sambondum p, t, k hjáljóð, tó ikki v, j og (aftan á p, k) l: vatn, ætla o. o., eisini hetta kann fyri ein part koma av ávirkan frá sambondum sjálvljóð + langt lokljóð í fornmálinum (upp, uppi, detta, datt o. s. fr.). — Taka vit orð sum t. d. gapa, eta, kóka úr teimum føroysku bygdarmálum, ið sleppa blástrinum aftan á lokljóðinum (I)3), síggja vit, at eisini her tekur seinna staving við, har lokljóðið byrjar. Taka vit so at enda orð við samgongunum p, t, k + r og p, k + l, 3) Tey føroysku bygdarmál, ið halda hesum blástri uppi, hava viðhvørt lyndi til eisini at hava blástur framman fyri lokljóðinum — eitt fyribrigdi, sum annars er ov lítið kannað til, at meira skal verða gjørt við tað her.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120

x

Fróðskaparrit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fróðskaparrit
https://timarit.is/publication/15

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.