Tímarit lögfræðinga


Tímarit lögfræðinga - 01.01.1965, Qupperneq 28

Tímarit lögfræðinga - 01.01.1965, Qupperneq 28
telja til löggæzlustarfa. Sum þeirra starfa, sem getið var i I., má einnig telja til löggæzlustarfa, svo sem lvsing af- brotamanna, samkv. Jb. I.,5, i. f., sbr. 6. tölulið C i I. hér að framan. Sama gildir um aðvörun þá, sem sýslumenn áttu að gefa á leiðarþingum, um landshornamenn, samkv. Jb. I.,7, sbr. áður sagt í 7. tölulið C I. 1 sumum skipunarbréfum sýslúmanna á 16. öld, segir m. a. svo um störf þeirra: „— Að hann (þ. e. sýslumaður) tali lög og rétt til hvers manns, þó með vægð og miskunn þar sem þess þarf með (eða þar til heyrir), en þrjózkum og þrályndum sé hann réttur dómari og refsingarsam- ur —x) 1 Lönguréttarbót 1450, er hirðstjórum, lögmönnum og sýslumönnum skipað að gera rétt lög og réttindi hverjum manni. 1 2) 1 réttarbót frá 1305 segir, að sýslumenn skuli gera mönnurn konungs rétt, sem til Islands sigla, ef þeir verða brotlegir, eða ef misgert var við þá. 3) Af Jb. IV.s virðist mega ráða, að sýslumenn skyldu hafa forgöngu um handtöku ræningja og oíbeldismanna. 1 réttarbót 1303 var sýslumönnum boðið að handtaka þá menn til geymslu, sem viðhaft höfðu heitingar eða hótanir.4) I réttarbótinni frá 1305 segir, að handtaka skuli vonda menn (afbrota- menn) og færa þá sýslumanni i varðveizlu og frekari fyr- irgreiðslu. Samkvæmt dómi frá 1472 hafa sýslumenn varðveitt fanga,5 6) Samkv. Jb. IV.s, voru allir þeir, sem sýslumaður kveður þar til, skyldir eftir þeim að fara, sem rændu menn eða herjuðu. Með dómi 1616 eru allir, sem sýslumenn til kveðja skvldir eftir þeim að fara, sem ræna eða herja að viðlagðri sekt. °) Samkv. Jb. III,c, varðaði það 1) í. F. VIII, 154, 274, 832, IX, 267. 2) í. F. V, 64. 3) í. F. II, 343—345. 4) í. F. II, 338. 5) í. F. V, 656. 6) A. í. IV, 312. 22 Timarit löcjfræðinga
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96

x

Tímarit lögfræðinga

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit lögfræðinga
https://timarit.is/publication/586

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.