Ritröð Guðfræðistofnunar - 01.01.1991, Qupperneq 75

Ritröð Guðfræðistofnunar - 01.01.1991, Qupperneq 75
Kristján Búason Séra Jóhann Hannesson og menningaráhrif kristindómsins Þegar séra Jóhanns Hannessonar skal minnst verður mér einkum hugsað til ræðu sem hann hélt á sunnudagssamkomu í K.F.U.M. og K. stuttu eftir að hann kom frá Kína 1953. Hann hafði verið prestaskólakennari um nokkurra ára skeið fyrst í Chungking en síðar við lútherska prestaskólann í Hong Kong. Hann hafði þar tekið þátt í að undibúa unga menn úr söfnuðunum í Kína, sem að afloknu námi snéru aftur inn í landið til starfa í söfnuðum, er lifðu við yfirráð kommúnista. Mörgum þáttum ræðunnar hef ég gleymt, en mér er minnisstætt ræðuefnið, sem var þýðing trúfræðslunnar í söfnuðum kirkjunnar, einkum trúfræðslu-kvers- ins, svo og framsetning ræðumannsins, sem var þrungin glóð brennandi áhuga og myndugleika lífsreynslunnar. Séra Jóhanni var mikið niðri fyrir. Að baki var sársaukafull lífs- reynsla. Þúsundir kristniboða höfðu orðið að flýja valdatöku kommúnista í Kína og yfirgefa margþætt starf sitt, landi og þjóð til heilla. Þeir höfðu unnið að trúboði, stofnun safnaða, byggt og rekið skóla, reist háskóla og byggt upp sjúkrahús og heilbrigðisþjónustu, sem hafði áhrif langt út fyrir raðir kristinna manna og þar með lagt grundvöll að Kína nútímans í mörgu tilliti. En nú höfðu þeir orðið vottar að því, hvemig stofnanir, sem þeir höfðu byggt upp og kennsluhættir, sem þeir höfðu kynnt voru teknir í þjónustu politískra trúarbragða sem afneituðu kristindómnum. Þessi reynsla hafði víðtæk áhrif í skipulagi kristins trúboðs víða um heim. Hún leidi m. a. til þess að fjármunum trúboðsins var í ríkari mæli varið til trúboðsstarfsins sjálfs, fræðslu og líknarstarfs, en í minni mæli en áður til mannvirkja. Sömuleiðis urðu hin snöggu umskipti í Kína þess valdandi, að stjómun og fjárhagsleg ábyrgð starfs nýrra saíhaða víða um heim var lögð í hendur heimamanna strax og kostur var. Kristniboðar hafa síðar unnið sem starfsmenn safnaðanna, þ. e. undir þeirra stjóm, enda þótt þeir hafi verið kostaðir af kristniboðsfélögum. Séra Jóhann sá það, sem gerðist í Kína í ljósi þekkingar sinnar á kínverskri sögu. í stjómarháttum kommúnista og siðleysi sá hann vissar hliðstæður við kúgun mongólanna fyrr á öldum og fannst það táknrænt, að hinir nýju valdhafar gerðu Peking að höfuðborg eins og barbaramir að norðan forðum. Það var og ógleymanleg reynsla að hlusta á mann, sem kunni allt í senn, skil á menningu, sögu og hugsunarhætti Kínverja, kommúnista og 73
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180

x

Ritröð Guðfræðistofnunar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Ritröð Guðfræðistofnunar
https://timarit.is/publication/1152

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.