Ritröð Guðfræðistofnunar - 01.01.1991, Qupperneq 133

Ritröð Guðfræðistofnunar - 01.01.1991, Qupperneq 133
Saga kristinnar boðunar í frumdráttum texta að ræðustefinu (thema) sé málefnalega og réttilega valin samkvæmt Ritningunni. J. B. Carpzow hinn yngri, f. 1639, komst allra manna lengst í formalisma og prédikunartækni. Um föður hans segir í KLFN I. bls. 480: Hans Vejledninger í Prædikekunsten indledede den tomme retoriske Methodes Herredömme. Sonurinn fann eitt hundrað aðferðir til að prédika út frá einum og sama texta, með því að nota mismundandi aðferðir og mismunandi exordia. Stutt exordíum nefndist á dögum orþodoxíunnar transítus, sundurliðun ræðunnar partitio. Liðir áttu ekki að vera of margir, þrír taldist hæfileg tala liða. Kenningin, doctrina, gat ýmist fylgt einhverjum einstökum lið eða ræðunni í heild. Mælt var með því að hafa jafnan í huga fimmfalda gagnsemi orðsins, það er ferfalda út frá ritningargreininni í 2. Tím. 3,16: . . . til frœðslu, til umvöndunar, til leiðréttingar, til menntunar í réttlœti, . . Fimmti þáttur gagnseminnar var huggunin, út frá huggun ritninganna, Róm. 15,4 . í stuttu máli er gagnsemi orðsins fræðsla, áminning, uppeldi, refsing og huggun. Þrátt fyrir formalismann gátu þess konar prédikanir verið mjög verðmætar. Að vissu marki voru þær liturgískar. Exegese var skilyrðis- laus nauðsyn, og spámannlegan boðskap gátu þær sannarlega flutt, svo sem Vídalínspostilla sýnir. Skyldleiki þeirra prédikana, sem skólaspek- ingar og réttrúnaðarmenn fluttu, liggur í augum uppi. Samlíkingar og dæmisögur voru hagnýttar í stórum stíl. 11. Píetisminn Ekki yfirgáfu píetistar þetta foma prédikunarform, en margir þeirra fylltu það nýju innihaldi, t.d. lærisveinar August Hermann Franckes. Ein allra róttækasta nýjung þeirra var að flytja þrískiptinguna yfir á tilheyr- endur. Fólkið í söfnuðinum vom ýmist sofandi, vakandi eða sanntrúaðar manneskjur. Ræðumar hlutu að breytast í samræmi við það hvort prédikarinn vildi ná til hinna sofandi, vakandi eða sanntrúuðu, eða skipta ræðunni nokkum veginn jafnt milli þessara þriggja. Það er alkunnugt að lútherskan breytist verulega í mörgum löndum á tímaskeiði píetismans. Til hugsjónasögu, sálfræði og heimspeki leggur píetisminn mjög mikið gegn um þá Immanuel Kant, Schleiermacher og fleiri feður hins þýzka idealisma. Hérlendis var píetisminn einkum umbótastefna í fræðslu- málum, eins og kunnugt er. J. J. Rambach (1693-1735) telst fremsti prédikunarfræðingur píetism- ans. Hann var líka sálmaskáld. Frá honum liggja línur, annars vegar til hins mikilhæfa sænska prests, H. Schartau, og hins vegar til danska 131
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180

x

Ritröð Guðfræðistofnunar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Ritröð Guðfræðistofnunar
https://timarit.is/publication/1152

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.