Nordens Kalender

Ataaseq assigiiaat ilaat

Nordens Kalender - 01.06.1930, Qupperneq 68

Nordens Kalender - 01.06.1930, Qupperneq 68
UR ETT SVENSKT JÁRNBRUKS HISTORIA Grégoire Fran^ois Durietz Efter oljemálning av Ehrenstrahl som Durietz pá sin tid betalade för bruket, och ánnu mindre ráckte till ersáttning för de obestridligen ganska stora förbáttringar, som Durietzerna utfört, och vilkas várde de sjálva skattade till minst 80,000 dal. kopparm:t. Deras klagomál över denna egendomliga behandling blev utan resultat. Kroppa bruksegendom hade sálunda genom reduk- tionen ár 1685 án en gáng kommit i Kronans besittning, och Kungl. Kommerskollegium tráffade nu anstalter för dess utarrendering. Den 1 jan. 1687 övertogs arrendet pá 10 ár av rádmannen i Kristinehamn Jonas Andersson Stockhuus emot en árlig arrendesumma av 3,000 Rdr. silverm:t. Stockhuus dog 1696, d. v. s. kort före arrende- tidens utgáng, och den 1 jan. 1697 övertogs arrendet av dávarande löjtnanten Claes Linroth, varvid summan höjdes till 4,000 dal. silverm:t. Áven denna gáng gállde arrendetiden 10 ár. Överenskommelsen med Linroth förnyades ár 1708 pá ytterligare 12 ár. Emellertid blev detta sista arrende ej fullföljt, emedan Kronan pá av Linroth ár 1711 ingiven ansökan och efter utredningar och várderingar beslöt sálja kronobruket. Várderingen av det hela med egendomar, hytta och hammarsmedjor slutade pá 63,000 dal. kopparm:t. Hela fastigheten utropades pá auktion den 26 febr. 1714 och köptes dá av Linroth för 28,138 dal. 10 öre 16 pgr. silverm:t. Kroppa kronobruks historia ár dármed avslutad, men járnbruken, som under 1600-talet i Kronans besittning genomgátt de mest skiftande öden, drivas alltjámt. Kronobruket hade sin storhetstid vid tiden för Carl IX:s död, men lág fyrtio ár dárefter, dá det de Geerska arrendet upphörde, sá gott som öde. Frán 1669, d.v. s. áret efter sedan D:r Durietz genom köp förvárvat egendomen, finnes ett várderingsinstrument i beháll. Vid Nykroppa fanns dá, utom den gamla kungsgárden, som var ett rödfárgat tráhus med sju rum, endast följande byggnader kvar: en gammal spannmáls- bod, ett gammalt brygghus, ett nytt stall, tvá járnbodar och tvá andra bodar, tvá gamla förfallna boningshus, en badstuga och tvá gamla förfallna stallar. Av verk- stadsbyggnader fanns, förutom en klensmedja och en skvaltkvarn med ett par stenar, endast »en förfallen hammare med bara vággar utan tak och innandöme» samt en »ruinerat maasung» med kolhus. Till Kroppa gárd fanns ingen áker utan endast ángsvretar. Vad de övriga bruken betráffar, námnas en hammarsmedja vid Háttálven, tvá vid Storfors och en vid Lillfors med till- sammans fyra hammare och átta hárdar, d. v. s. lika mánga som vid tiden för Carl IX:s död. Det synes dárav att Dress förbáttrat bruken átskilligt, ty pá de Geers tid voro ju tre hamrar i ödesmál redan 1647. Durietz och hans söner gjorde áven en del förbáttringar, och Stockhuus byggde en ny masugn vid Nykroppa, dár den sedan c:a 50 ár instállda tackjárnstillverkningen áterupptogs. Sedan Kroppa kronobruk försálts till skatte och kommit i den driftige Claes Linroths hand har det gátt lugnare tider till mötes. Det blev inga váldsamma omkastningar, utan bruksrörelsen gick under den nye patronen och hans eftertrádare jámnt och lugnt. Bruken stannade i Linrothska áttens och med den befryndade familjers ágo ánda till 1866, vid vilken tid áven andra delágare tillkommit. Redan 1840 hade delágarne bildat ett familje- bolag, benámnt Storfors Bolag, vilket övertog egen- domarna och bruksrörelsen. Detta ombildades 1866 till aktiebolag under namn av Storfors Bruks Aktiebolag. Under áren 1909—1919 uppköptes aktierna i Storfors av Uddeholms Áktiebolag, som numera ár ágare till det gamla kronobruket. Rörelsen vid Nykroppa och Storfors fortsáttes dock alltjámt i viss mán pá samma sátt som pá Carl IX:s tid áven om mycket sedan dess ár förándrat. Det nu- varande járnverket vid Nykroppa med martinugnar och valsverk har till synes intet gemensamt med de primi- tiva verkstáder, som hertig Carl skapade, och vid Storfors, dár stángjárnshamrarna för lánge sedan tystnat, ha de moderna rörverken intet att páminna om den till- verkning av rör till gevárspipor, som de gamla bedrevo, men i princip ár allt som förr. Án bláses tackjárn vid Nykroppa av malm frán Persberg, och án förádlas pro- dukterna vid Storfors till manufakturalster av hög kvalitet. 66
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112

x

Nordens Kalender

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Nordens Kalender
https://timarit.is/publication/1685

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.