Nordens Kalender - 01.06.1930, Síða 68

Nordens Kalender - 01.06.1930, Síða 68
UR ETT SVENSKT JÁRNBRUKS HISTORIA Grégoire Fran^ois Durietz Efter oljemálning av Ehrenstrahl som Durietz pá sin tid betalade för bruket, och ánnu mindre ráckte till ersáttning för de obestridligen ganska stora förbáttringar, som Durietzerna utfört, och vilkas várde de sjálva skattade till minst 80,000 dal. kopparm:t. Deras klagomál över denna egendomliga behandling blev utan resultat. Kroppa bruksegendom hade sálunda genom reduk- tionen ár 1685 án en gáng kommit i Kronans besittning, och Kungl. Kommerskollegium tráffade nu anstalter för dess utarrendering. Den 1 jan. 1687 övertogs arrendet pá 10 ár av rádmannen i Kristinehamn Jonas Andersson Stockhuus emot en árlig arrendesumma av 3,000 Rdr. silverm:t. Stockhuus dog 1696, d. v. s. kort före arrende- tidens utgáng, och den 1 jan. 1697 övertogs arrendet av dávarande löjtnanten Claes Linroth, varvid summan höjdes till 4,000 dal. silverm:t. Áven denna gáng gállde arrendetiden 10 ár. Överenskommelsen med Linroth förnyades ár 1708 pá ytterligare 12 ár. Emellertid blev detta sista arrende ej fullföljt, emedan Kronan pá av Linroth ár 1711 ingiven ansökan och efter utredningar och várderingar beslöt sálja kronobruket. Várderingen av det hela med egendomar, hytta och hammarsmedjor slutade pá 63,000 dal. kopparm:t. Hela fastigheten utropades pá auktion den 26 febr. 1714 och köptes dá av Linroth för 28,138 dal. 10 öre 16 pgr. silverm:t. Kroppa kronobruks historia ár dármed avslutad, men járnbruken, som under 1600-talet i Kronans besittning genomgátt de mest skiftande öden, drivas alltjámt. Kronobruket hade sin storhetstid vid tiden för Carl IX:s död, men lág fyrtio ár dárefter, dá det de Geerska arrendet upphörde, sá gott som öde. Frán 1669, d.v. s. áret efter sedan D:r Durietz genom köp förvárvat egendomen, finnes ett várderingsinstrument i beháll. Vid Nykroppa fanns dá, utom den gamla kungsgárden, som var ett rödfárgat tráhus med sju rum, endast följande byggnader kvar: en gammal spannmáls- bod, ett gammalt brygghus, ett nytt stall, tvá járnbodar och tvá andra bodar, tvá gamla förfallna boningshus, en badstuga och tvá gamla förfallna stallar. Av verk- stadsbyggnader fanns, förutom en klensmedja och en skvaltkvarn med ett par stenar, endast »en förfallen hammare med bara vággar utan tak och innandöme» samt en »ruinerat maasung» med kolhus. Till Kroppa gárd fanns ingen áker utan endast ángsvretar. Vad de övriga bruken betráffar, námnas en hammarsmedja vid Háttálven, tvá vid Storfors och en vid Lillfors med till- sammans fyra hammare och átta hárdar, d. v. s. lika mánga som vid tiden för Carl IX:s död. Det synes dárav att Dress förbáttrat bruken átskilligt, ty pá de Geers tid voro ju tre hamrar i ödesmál redan 1647. Durietz och hans söner gjorde áven en del förbáttringar, och Stockhuus byggde en ny masugn vid Nykroppa, dár den sedan c:a 50 ár instállda tackjárnstillverkningen áterupptogs. Sedan Kroppa kronobruk försálts till skatte och kommit i den driftige Claes Linroths hand har det gátt lugnare tider till mötes. Det blev inga váldsamma omkastningar, utan bruksrörelsen gick under den nye patronen och hans eftertrádare jámnt och lugnt. Bruken stannade i Linrothska áttens och med den befryndade familjers ágo ánda till 1866, vid vilken tid áven andra delágare tillkommit. Redan 1840 hade delágarne bildat ett familje- bolag, benámnt Storfors Bolag, vilket övertog egen- domarna och bruksrörelsen. Detta ombildades 1866 till aktiebolag under namn av Storfors Bruks Aktiebolag. Under áren 1909—1919 uppköptes aktierna i Storfors av Uddeholms Áktiebolag, som numera ár ágare till det gamla kronobruket. Rörelsen vid Nykroppa och Storfors fortsáttes dock alltjámt i viss mán pá samma sátt som pá Carl IX:s tid áven om mycket sedan dess ár förándrat. Det nu- varande járnverket vid Nykroppa med martinugnar och valsverk har till synes intet gemensamt med de primi- tiva verkstáder, som hertig Carl skapade, och vid Storfors, dár stángjárnshamrarna för lánge sedan tystnat, ha de moderna rörverken intet att páminna om den till- verkning av rör till gevárspipor, som de gamla bedrevo, men i princip ár allt som förr. Án bláses tackjárn vid Nykroppa av malm frán Persberg, och án förádlas pro- dukterna vid Storfors till manufakturalster av hög kvalitet. 66
Síða 1
Síða 2
Síða 3
Síða 4
Síða 5
Síða 6
Síða 7
Síða 8
Síða 9
Síða 10
Síða 11
Síða 12
Síða 13
Síða 14
Síða 15
Síða 16
Síða 17
Síða 18
Síða 19
Síða 20
Síða 21
Síða 22
Síða 23
Síða 24
Síða 25
Síða 26
Síða 27
Síða 28
Síða 29
Síða 30
Síða 31
Síða 32
Síða 33
Síða 34
Síða 35
Síða 36
Síða 37
Síða 38
Síða 39
Síða 40
Síða 41
Síða 42
Síða 43
Síða 44
Síða 45
Síða 46
Síða 47
Síða 48
Síða 49
Síða 50
Síða 51
Síða 52
Síða 53
Síða 54
Síða 55
Síða 56
Síða 57
Síða 58
Síða 59
Síða 60
Síða 61
Síða 62
Síða 63
Síða 64
Síða 65
Síða 66
Síða 67
Síða 68
Síða 69
Síða 70
Síða 71
Síða 72
Síða 73
Síða 74
Síða 75
Síða 76
Síða 77
Síða 78
Síða 79
Síða 80
Síða 81
Síða 82
Síða 83
Síða 84
Síða 85
Síða 86
Síða 87
Síða 88
Síða 89
Síða 90
Síða 91
Síða 92
Síða 93
Síða 94
Síða 95
Síða 96
Síða 97
Síða 98
Síða 99
Síða 100
Síða 101
Síða 102
Síða 103
Síða 104
Síða 105
Síða 106
Síða 107
Síða 108
Síða 109
Síða 110
Síða 111
Síða 112

x

Nordens Kalender

Beinleiðis leinki

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Nordens Kalender
https://timarit.is/publication/1685

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.