Nordens Kalender - 01.06.1930, Blaðsíða 68

Nordens Kalender - 01.06.1930, Blaðsíða 68
UR ETT SVENSKT JÁRNBRUKS HISTORIA Grégoire Fran^ois Durietz Efter oljemálning av Ehrenstrahl som Durietz pá sin tid betalade för bruket, och ánnu mindre ráckte till ersáttning för de obestridligen ganska stora förbáttringar, som Durietzerna utfört, och vilkas várde de sjálva skattade till minst 80,000 dal. kopparm:t. Deras klagomál över denna egendomliga behandling blev utan resultat. Kroppa bruksegendom hade sálunda genom reduk- tionen ár 1685 án en gáng kommit i Kronans besittning, och Kungl. Kommerskollegium tráffade nu anstalter för dess utarrendering. Den 1 jan. 1687 övertogs arrendet pá 10 ár av rádmannen i Kristinehamn Jonas Andersson Stockhuus emot en árlig arrendesumma av 3,000 Rdr. silverm:t. Stockhuus dog 1696, d. v. s. kort före arrende- tidens utgáng, och den 1 jan. 1697 övertogs arrendet av dávarande löjtnanten Claes Linroth, varvid summan höjdes till 4,000 dal. silverm:t. Áven denna gáng gállde arrendetiden 10 ár. Överenskommelsen med Linroth förnyades ár 1708 pá ytterligare 12 ár. Emellertid blev detta sista arrende ej fullföljt, emedan Kronan pá av Linroth ár 1711 ingiven ansökan och efter utredningar och várderingar beslöt sálja kronobruket. Várderingen av det hela med egendomar, hytta och hammarsmedjor slutade pá 63,000 dal. kopparm:t. Hela fastigheten utropades pá auktion den 26 febr. 1714 och köptes dá av Linroth för 28,138 dal. 10 öre 16 pgr. silverm:t. Kroppa kronobruks historia ár dármed avslutad, men járnbruken, som under 1600-talet i Kronans besittning genomgátt de mest skiftande öden, drivas alltjámt. Kronobruket hade sin storhetstid vid tiden för Carl IX:s död, men lág fyrtio ár dárefter, dá det de Geerska arrendet upphörde, sá gott som öde. Frán 1669, d.v. s. áret efter sedan D:r Durietz genom köp förvárvat egendomen, finnes ett várderingsinstrument i beháll. Vid Nykroppa fanns dá, utom den gamla kungsgárden, som var ett rödfárgat tráhus med sju rum, endast följande byggnader kvar: en gammal spannmáls- bod, ett gammalt brygghus, ett nytt stall, tvá járnbodar och tvá andra bodar, tvá gamla förfallna boningshus, en badstuga och tvá gamla förfallna stallar. Av verk- stadsbyggnader fanns, förutom en klensmedja och en skvaltkvarn med ett par stenar, endast »en förfallen hammare med bara vággar utan tak och innandöme» samt en »ruinerat maasung» med kolhus. Till Kroppa gárd fanns ingen áker utan endast ángsvretar. Vad de övriga bruken betráffar, námnas en hammarsmedja vid Háttálven, tvá vid Storfors och en vid Lillfors med till- sammans fyra hammare och átta hárdar, d. v. s. lika mánga som vid tiden för Carl IX:s död. Det synes dárav att Dress förbáttrat bruken átskilligt, ty pá de Geers tid voro ju tre hamrar i ödesmál redan 1647. Durietz och hans söner gjorde áven en del förbáttringar, och Stockhuus byggde en ny masugn vid Nykroppa, dár den sedan c:a 50 ár instállda tackjárnstillverkningen áterupptogs. Sedan Kroppa kronobruk försálts till skatte och kommit i den driftige Claes Linroths hand har det gátt lugnare tider till mötes. Det blev inga váldsamma omkastningar, utan bruksrörelsen gick under den nye patronen och hans eftertrádare jámnt och lugnt. Bruken stannade i Linrothska áttens och med den befryndade familjers ágo ánda till 1866, vid vilken tid áven andra delágare tillkommit. Redan 1840 hade delágarne bildat ett familje- bolag, benámnt Storfors Bolag, vilket övertog egen- domarna och bruksrörelsen. Detta ombildades 1866 till aktiebolag under namn av Storfors Bruks Aktiebolag. Under áren 1909—1919 uppköptes aktierna i Storfors av Uddeholms Áktiebolag, som numera ár ágare till det gamla kronobruket. Rörelsen vid Nykroppa och Storfors fortsáttes dock alltjámt i viss mán pá samma sátt som pá Carl IX:s tid áven om mycket sedan dess ár förándrat. Det nu- varande járnverket vid Nykroppa med martinugnar och valsverk har till synes intet gemensamt med de primi- tiva verkstáder, som hertig Carl skapade, och vid Storfors, dár stángjárnshamrarna för lánge sedan tystnat, ha de moderna rörverken intet att páminna om den till- verkning av rör till gevárspipor, som de gamla bedrevo, men i princip ár allt som förr. Án bláses tackjárn vid Nykroppa av malm frán Persberg, och án förádlas pro- dukterna vid Storfors till manufakturalster av hög kvalitet. 66
Blaðsíða 1
Blaðsíða 2
Blaðsíða 3
Blaðsíða 4
Blaðsíða 5
Blaðsíða 6
Blaðsíða 7
Blaðsíða 8
Blaðsíða 9
Blaðsíða 10
Blaðsíða 11
Blaðsíða 12
Blaðsíða 13
Blaðsíða 14
Blaðsíða 15
Blaðsíða 16
Blaðsíða 17
Blaðsíða 18
Blaðsíða 19
Blaðsíða 20
Blaðsíða 21
Blaðsíða 22
Blaðsíða 23
Blaðsíða 24
Blaðsíða 25
Blaðsíða 26
Blaðsíða 27
Blaðsíða 28
Blaðsíða 29
Blaðsíða 30
Blaðsíða 31
Blaðsíða 32
Blaðsíða 33
Blaðsíða 34
Blaðsíða 35
Blaðsíða 36
Blaðsíða 37
Blaðsíða 38
Blaðsíða 39
Blaðsíða 40
Blaðsíða 41
Blaðsíða 42
Blaðsíða 43
Blaðsíða 44
Blaðsíða 45
Blaðsíða 46
Blaðsíða 47
Blaðsíða 48
Blaðsíða 49
Blaðsíða 50
Blaðsíða 51
Blaðsíða 52
Blaðsíða 53
Blaðsíða 54
Blaðsíða 55
Blaðsíða 56
Blaðsíða 57
Blaðsíða 58
Blaðsíða 59
Blaðsíða 60
Blaðsíða 61
Blaðsíða 62
Blaðsíða 63
Blaðsíða 64
Blaðsíða 65
Blaðsíða 66
Blaðsíða 67
Blaðsíða 68
Blaðsíða 69
Blaðsíða 70
Blaðsíða 71
Blaðsíða 72
Blaðsíða 73
Blaðsíða 74
Blaðsíða 75
Blaðsíða 76
Blaðsíða 77
Blaðsíða 78
Blaðsíða 79
Blaðsíða 80
Blaðsíða 81
Blaðsíða 82
Blaðsíða 83
Blaðsíða 84
Blaðsíða 85
Blaðsíða 86
Blaðsíða 87
Blaðsíða 88
Blaðsíða 89
Blaðsíða 90
Blaðsíða 91
Blaðsíða 92
Blaðsíða 93
Blaðsíða 94
Blaðsíða 95
Blaðsíða 96
Blaðsíða 97
Blaðsíða 98
Blaðsíða 99
Blaðsíða 100
Blaðsíða 101
Blaðsíða 102
Blaðsíða 103
Blaðsíða 104
Blaðsíða 105
Blaðsíða 106
Blaðsíða 107
Blaðsíða 108
Blaðsíða 109
Blaðsíða 110
Blaðsíða 111
Blaðsíða 112

x

Nordens Kalender

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Nordens Kalender
https://timarit.is/publication/1685

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.