Úrval - 01.10.1943, Qupperneq 107

Úrval - 01.10.1943, Qupperneq 107
UPPHAF ÍSALDAR Á SVIÐI SKURÐLÆKNINGA 105 járnbrautarlest, svo að af tók fótinn um hnéð. Þegar læknir- inn kom, var manninum nærri blætt út. Auk þess hafði hann fengið alvarlegt taugaáfall. Þótt hann fengi blóðgjöf og sulfanilamid, höfðu svo mikil óhreinindi farið inn í sundur- tættan stúfinn, að innan sólar- hrings tók hann að bólgna. Maðurinn fékk lungnabólgu, og ekkert virtist bíða hans nema dauðinn. McElvenny tók þá til sinna ráða. Hann lagði mulinn ís við stúfinn og batt um. Innan klukkustundar var allur verkur horfinn. Skömmu seinna hætti öll útferð úr sárinu og maður- inn kom til sjálfs sín og blóð- þrýstingurinn hækkaði smám saman, þar til hann var orðinn eðlilegur. Þrem dögum seinna var hægt að hreinsa sárin og loka þeim, og eftir fimm daga var maðurinn seztur upp og far- inn að reykja pípu. ,,Frysti-deyfing“ er orðin al- geng við aðgerðir á drepi, sem kemur í sár sykursýkis-sjúk- Linga. Af því að slíkir sjúkling- ar eru venjulega gamalt fólk, eru allar skurðaðgerðir á þeim taldar mjög hættulegar. En Harry E. Mock, læknir í Chi- cago, segir, að með því að nota ísdeyfingu hafi dauðsföllum af völdum slíkra aðgerða farið stórfækkandi. Ástæðan til þess, að ísdeyf- ing ber svo góðan árangur er ,sú, að kuldinn dregur úr allri líffærastarfsemi. Aðalhættan við uppskurði eru taugaáföll, sem eiturefni líkamans sjálfs valda. En þegar einhver hluti líkamans er kældur niður að vissu marki, dregur mjög úr myndun þessarra eiturefna. Kuldinn heftir líka vöxt og dreifingu sýkla í sárum. Eins og oft á sér stað um nýjungar á sviði læknavísind- anna, höfðu menn löngu áður og oftar en einu sinni tekið eft- ir deyfandi áhrifum kuldans. Einn af skurðlæknum Napó- leons hafði veitt því eftirtekt á undanhaldinu frá Moskvu, að aflimun á særðum mönnum var nærri sársaukalaus, þegar mikl- ir kuldar voru. Og nokkrum áratugum síðar báru tilraunir enska læknisins Jakobs Arnott með ísdeyfingar svo mikinn árangur, að hann skrifaði heila bók um þær. Tilraunir dr. Temple Fay við Templeháskólann í Fíladelfíu, til að hefta vöxt krabbameins
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132

x

Úrval

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Úrval
https://timarit.is/publication/1841

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.