Fróðskaparrit - 01.01.1968, Qupperneq 53

Fróðskaparrit - 01.01.1968, Qupperneq 53
Oyðing av rottum og músum í Føroyum 61 men upplýst verður, at hon skuldi bert galda í eitt ár. Vit hava ætlandi loyvi at halda, at oyðingin hevur verið muna- dygg, tí samtyktin sæst ikki at hava verið framlongd. Sjey ár seinni — hin 4. mars 1902 — varð á grannastevnu í Kví- vík viðgjørt mál viðvíkjandi »Ødelæggelse af Rotter«, men av tí, at ikki nóg inógvir húsbóndur vóru á stevnuni, kundi eingin samtykt verða gjørd í málinum. Áhugin fyri rottuoyðingini tykist so ikki at hava verið serstakliga stór í Kvívík tá. Sama var, tá ið fimm ár seinni lagdur varð fyri løgtingið spurningurin um at seta donsku rottulógina frá 1907 í gildi í Føroyum; men áðrenn meira verður sagt um støðu løgtingsins til málið, er hóskandi at gera grein fyri undirstøðuni hjá hesi fyrstu rottulóg. 1 1898 hendi á eini heilsubótarstovu í Wien nakað, ið gjørd- ist stórtíðindi í Europu. Ein hjálparmaður á stovuni varð bitin av eini pestsjúkari rottu og varð smittaður. Sama hendi ein lækna og tvær sjúkrasystrar, ið vóru um hann, og øll fýra doyðu. Ein, ið las um hesa hending í bløðunum, var danin og verkfrøðingurin Emil Zuschlag (1859—1941), sum var húsa- eigari í Keypmannahavn og tí var kunnugur við, í hvussu stóran mun Keypmannahavn var fongd av rottum. Zusohlag óttaðist fyri, at tær rnongu rotturnar kundu fara at kveikja eina pest-umfarsótt í Keypmannahavn. Hann fetkk í lag, at kallað varð til fundar í »Københavns Grundejerforening« hin 29. novembur 1898, har stovnað varð felag við tí endamáli við lóg at fara í oyðingarkríggj móti rottunum um alt landið í senn. Zuschlag varð valdur formaður í felagnum. Men torført royndist at fáa yvirvaldið at fata, at tað var tess verkevni at fáa framda oyðing av rottunum. Við studningi ymsastaðni eydnaðist at fáa til vega pening, so at latin kundi verða virðis- løn upp á 10 oyru fyri ihvørja rottu, ið fingin varð, og í 18 vikur í 1899 eydnaðist at fanga o. u. 103.000 rottur í Keyp- mannahavn. 8 ár gingu, áðrenn tað eydnaðist, við ótroyttandi arbeiði Zuschlags, at fáa framda lóg nr. 59 frá 22. mars 1907 um atgerðir til oyðing av rottum. Lógin byggir — eins og samsvarandi lógir, ið samtyktar vórðu í flestum londum í
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120

x

Fróðskaparrit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fróðskaparrit
https://timarit.is/publication/15

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.