Eimreiðin


Eimreiðin - 01.04.1934, Qupperneq 107

Eimreiðin - 01.04.1934, Qupperneq 107
E>MREIÐIN SKUTULVEIÐIN QAMLA 203 s'a út stærð selsins, einkum fyrir vana menn, og æfingu höfðu tessir menn í bezta lagi. Má því vera að þetta sé ekki alveg Sa9t út í bláinn. Þeim, sem kynnu að vilja fræðast um litar- hatt vöðuselsins, vil ég benda á bók dr. Bjarna Sæmunds- s°nar „(Jm spendýrin“, sem nú er nýútkomin. ^f því sem er sagt hér að framan dreg ég fyrir mitt leyti Pa ályktun, að gamla skutulaðferðin hafi bæði verið ábata- Som veiðiaðferð og mönnum kær íþrótt; enda hefði hún eigi '*að eins lengi og raun varð á, ef svo hefði eigi verið. ^á koma hér að lokum sagnir um tvo skutlara við Skjálf- atldaflóa. Þær munu vera sannar, að minsta kosti í öllum a^alatriðum, því öllum þeim er hafa sagt mér frá þessum atvikum ber nákvæmlega saman um alt, sem nokkru máli skiftir. Mér virðast þessi atriði úr lífi gömlu mannanna þess Verð að gleymast ekki, þess vegna læt ég þau fljóta með. Einn bezti skutlarinn við Skjálfandaflóa á fyrri hluta 19. aMar hét Gísli, sennilega Eiríksson, en alt af kallaður gamli Qísli í Flatey — því þar átti hann heima — eða bara Ebteyjar-Gísli. Allir könnuðust við manninn, þegar hann var ®ttfaerður á þennan hátt. Af honum eru sagðar eftirfarandi s°9ur: Einn morgun, er Gísli var kominn að veiðum, mistókst n°nUm svo með stöngina, að hann kom aldrei skutli í sel. ^arð karl þá svo reiður, að hann lét róa með sig í land í ^latey og leit eigi við sel — er nóg var af — hversu gott l®ri sem gafst, og eigi mælti hann orð við félaga sína á ’e>ðinni í Iand. — En við lendinguna í Flatey stóð rolla — ®r — er karl átti; en þegar Gísli var kominn í skutulfæri v’ð hana, greip hann skyndilega stöngina, skaut henni að r°llunni og festi skutulinn — er gekk á hol — í henni. 1 flýti losaði hann skutulinn, lét einhvern er í landi var drepa r°Huna, en hélt þegar á báti sínum aftur fram á selamiðin. P*að, sem eftir var dagsins hitti karl í hvert sinn með stöng- lnn> og kom með 'oátinn hlaðinn af sel heim, er kvöldaði. Oðru sinni var hann á sjó og bróðir hans, — er var skutl- ar* á öðru skipi, og héldu þeir bræður þá fram á miðin sam- sl>lpa, og var lítið bil milli þeirra. Var þá karli svo mikið al>Ugamál að verða fyrri til að blódga skutul sinn, að þegar
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148

x

Eimreiðin

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Eimreiðin
https://timarit.is/publication/229

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.