Þjóðmál - 01.03.2013, Qupperneq 13

Þjóðmál - 01.03.2013, Qupperneq 13
12 Þjóðmál voR 2013 og Berlínarmúrinn hrundi, 9 . nóvember 1989 . Löngu og blóðugu tímabili í skugga alræðisstefnunnar var lokið . Þrátt fyrir fjármálakreppuna á Vesturlöndum hefur kapítalisminn sjaldan verið öflugri, þegar litið er á heiminn allan síðustu tíu árin eða svo . Engu að síður er gagnrýnin á hann hávær, sem er að vísu ekkert nýtt . Kapítalisminn hefur aldrei átt marga vini, og furðaði Jósep Schumpeter sig raunar á því einu sinni, að honum skyldi ekki hafa verið kennt um jarðskjálftana í Tókíó 1923 (Stigler, 1982, 29) . Hér hyggst ég ræða fjórar mikilvægustu aðfinnslurnar að kapítalisma og frjálshyggju í þeim fimm bókum, sem ég hef hér nefnt: 1 . Kapítalisminn er óstöðugur, eins og banka- hrunið íslenska sýnir gleggst, en einnig fjármálakreppan á Vesturlöndum . 2 . Frjálshyggjutilraunin íslenska mis tókst, fátækt var veruleg og tekjudreifing ójöfn, og hún leiddi til bankahrunsins . 3 . Frjálshyggjan er siðlaus stefna og jafn vel ómannúðleg . Sjónarhorn hennar er allt of þröngt . Hún snýst um „sálarlaust silfrið og goldinn verð“ . 4 . Norðurlönd og ríki Evrópusambands ins eru Íslendingum miklu heppilegri og betri fyrirmyndir en Bandaríkin eða hin tíu fylki Kanada . Að þessu sinni verð ég að sleppa ýmsum öðrum aðfinnslum, til dæmis að kapítal- isminn hafi orðið til við rangsleitni og ofbeldi, þegar almenningar voru afgirtir, hann hafi í för með sóun náttúru auð- linda og mengun, auði heims sé mjög mis- skipt milli vestrænna þjóða og suð rænna, frjálshyggjutilraunir hafi mistekist í Síle og á Nýja-Sjálandi og ótal öðrum sakar efn um . 1 . línurit . Stóra fréttin á fyrsta áratug 21 . aldar er ekki fjármálakreppan frá 2008, heldur tenging Kína og Indlands við heimskapítalismann, eins og sést hér . Heimild: Alþjóðagjaldeyrissjóðurinn (2012).
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97

x

Þjóðmál

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Þjóðmál
https://timarit.is/publication/1175

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.