Nordens Kalender - 01.06.1930, Side 97

Nordens Kalender - 01.06.1930, Side 97
TUSEN ÁR makten och vánde dá sina skepp mot det nyfunna landet. Men i sitt nya land blevo vikingarna tvungna att ándra vanor och bli bönder, och de lárde sig snart inse behovet av lag och fred och ordning. Och innan konung Harald var död, hade de, som skulle varit hans undersátar, organiserat sin egen stat borta pá Island. Det islándska alltinget ár icke blott den áldsta lagstiftande församling, som nu finnes, utan det ár pá samma gáng den áldsta institutionen i hela den germanska várlden. Det inráttades medan ger- mansk hedendom hárskade i hela Norden och det grundades pá den hedniska tron. I nára 900 ár, intill vára farföráldrars dagar, hölls tinget under bar himmel. Knappast nágon annan församling har haft en sádan mötesplats som alltinget dár inne i Islands ödemarker. Pá Þingvellir har man hela landets storslagna natur, högfjáll och jöklar, klippor och forsar och grönskande björkar, men framför allt de tysta, oándliga vidderna, den islándska ödemar- kens majestátiska lugn. Förutom att den var enastáende fager, var plat- sen pá í’ingvellir (Tingsslátterna) áven annars myc- ket lámplig för ett ting i gammal stil. Men ett fat- tades: rinnande vatten. Islánningarna rádde be- slutsamt bot pá denna brist och ledde Öxará (Yxán) in pá alltingsplatsen, dár den bildar tvá forsar och i sitt lopp genom Almannagjá (Allmannaklyftan) och sedan genom gröna slátter ut i Pingvallavatn (Tingvallasjön) erbjuder en av de vackraste vyerna i det islándska landskapet. Forntidens islánningar slösa icke mánga ord pá naturens skönhet. Men platsen, som de utvalde till alltingsplats, visar deras djupa förstáelse för mánniskosjálens nára samband med naturen. Lítilla sanda, lítilla sæva, lítil eru ged guma, heter det i Havamal, d. v. s.: vid den lilla stranden och de smá vágorna bli mánniskorna smá i sinnet. Úlfljótur hette den man, som sammanstállde is- lánningarnas första lag. Men Forsteinn Ingolfsson, hövdingen i Reykjavik, ár dock sákert den, som fram- om andra har givit alltinget en fast grund. Han hade tidigare inráttat ett ting inom sin faders land- omráde, i nárheten av Reykjavik, och alltinget upp- stod pá sátt och vis ur detta ting. Alltinget ár visserligen grundat av alla de frámsta hövdingarna i landet och med en ny lag, gemensam för hela folket, men alltingsplatsen utságs inom Ingolfurs landomráde, och det ankom pá godarna i Reykjavik, Ingolfurs áttlingar, att öppna alltinget och lysa fred över det. Detta kallades att helga tinget. Ingolfurs och hans slákts lycka och framgáng följde det unga tinget pá dess vág. Dolda, máktiga trádar sammanbinda det första nybygget pá Island, Ingolfurs bosáttning i Reykjavik, alltingets inrát- tande pá í’ingvellir och det faktum, att dár Ingol- fur pá gudarnas bud, reste den första gárden, dár uppstod lángt senare landets huvudstad. Alltinget flyttades pá sátt och vis áter hem, dá det flyttades frán Fingvellir till Reykjavik, efter fulla 9 árhund- raden. Den gamla islándska statsformen var en repub- lik, dár visserligen hövdingarna bestámde det mesta, men folket likvál hade sin del i styrelsen. I landet funnos egentligen nára 40 smá förenta stater, med gemensam lag och ett ting. Över varje delrike hárskade goden. Pá alltinget fattades alla betydel- sefulla beslut genom allmán omröstning. Detta framgár tydligt av beráttelsen om det tillfálle dá alltinget, 70 ár efter dess inráttande, hade att lösa den sváraste frága, som överhuvud förekom under hela dess blomstringstid, frágan om att införa den nya tron i landet. Av kanske intet annat tingsmöte bevarar his- torien en sá dramatisk bild som av detta. Under högst 20 árs tid hade kristendomen förkunnats i landet, och tilldragelserna pá detta ting visa redan tydligt tvá viktiga drag i islánningarnas andliga liv, drag som förefalla att vara desamma nu som dá, námligen mottaglighet för nya andliga rörelser och máttfullhet och tolerans i trosfrágor. Mánga av landets frámsta hövdingar av de ád- laste slákterna hade blivit förkámpar för den nya tron. Men báde den várldsliga och den andliga makten lág i godarnas hánder. Staten var byggd 95
Side 1
Side 2
Side 3
Side 4
Side 5
Side 6
Side 7
Side 8
Side 9
Side 10
Side 11
Side 12
Side 13
Side 14
Side 15
Side 16
Side 17
Side 18
Side 19
Side 20
Side 21
Side 22
Side 23
Side 24
Side 25
Side 26
Side 27
Side 28
Side 29
Side 30
Side 31
Side 32
Side 33
Side 34
Side 35
Side 36
Side 37
Side 38
Side 39
Side 40
Side 41
Side 42
Side 43
Side 44
Side 45
Side 46
Side 47
Side 48
Side 49
Side 50
Side 51
Side 52
Side 53
Side 54
Side 55
Side 56
Side 57
Side 58
Side 59
Side 60
Side 61
Side 62
Side 63
Side 64
Side 65
Side 66
Side 67
Side 68
Side 69
Side 70
Side 71
Side 72
Side 73
Side 74
Side 75
Side 76
Side 77
Side 78
Side 79
Side 80
Side 81
Side 82
Side 83
Side 84
Side 85
Side 86
Side 87
Side 88
Side 89
Side 90
Side 91
Side 92
Side 93
Side 94
Side 95
Side 96
Side 97
Side 98
Side 99
Side 100
Side 101
Side 102
Side 103
Side 104
Side 105
Side 106
Side 107
Side 108
Side 109
Side 110
Side 111
Side 112

x

Nordens Kalender

Direkte link

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Nordens Kalender
https://timarit.is/publication/1685

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.