Nordens Kalender - 01.06.1930, Blaðsíða 97

Nordens Kalender - 01.06.1930, Blaðsíða 97
TUSEN ÁR makten och vánde dá sina skepp mot det nyfunna landet. Men i sitt nya land blevo vikingarna tvungna att ándra vanor och bli bönder, och de lárde sig snart inse behovet av lag och fred och ordning. Och innan konung Harald var död, hade de, som skulle varit hans undersátar, organiserat sin egen stat borta pá Island. Det islándska alltinget ár icke blott den áldsta lagstiftande församling, som nu finnes, utan det ár pá samma gáng den áldsta institutionen i hela den germanska várlden. Det inráttades medan ger- mansk hedendom hárskade i hela Norden och det grundades pá den hedniska tron. I nára 900 ár, intill vára farföráldrars dagar, hölls tinget under bar himmel. Knappast nágon annan församling har haft en sádan mötesplats som alltinget dár inne i Islands ödemarker. Pá Þingvellir har man hela landets storslagna natur, högfjáll och jöklar, klippor och forsar och grönskande björkar, men framför allt de tysta, oándliga vidderna, den islándska ödemar- kens majestátiska lugn. Förutom att den var enastáende fager, var plat- sen pá í’ingvellir (Tingsslátterna) áven annars myc- ket lámplig för ett ting i gammal stil. Men ett fat- tades: rinnande vatten. Islánningarna rádde be- slutsamt bot pá denna brist och ledde Öxará (Yxán) in pá alltingsplatsen, dár den bildar tvá forsar och i sitt lopp genom Almannagjá (Allmannaklyftan) och sedan genom gröna slátter ut i Pingvallavatn (Tingvallasjön) erbjuder en av de vackraste vyerna i det islándska landskapet. Forntidens islánningar slösa icke mánga ord pá naturens skönhet. Men platsen, som de utvalde till alltingsplats, visar deras djupa förstáelse för mánniskosjálens nára samband med naturen. Lítilla sanda, lítilla sæva, lítil eru ged guma, heter det i Havamal, d. v. s.: vid den lilla stranden och de smá vágorna bli mánniskorna smá i sinnet. Úlfljótur hette den man, som sammanstállde is- lánningarnas första lag. Men Forsteinn Ingolfsson, hövdingen i Reykjavik, ár dock sákert den, som fram- om andra har givit alltinget en fast grund. Han hade tidigare inráttat ett ting inom sin faders land- omráde, i nárheten av Reykjavik, och alltinget upp- stod pá sátt och vis ur detta ting. Alltinget ár visserligen grundat av alla de frámsta hövdingarna i landet och med en ny lag, gemensam för hela folket, men alltingsplatsen utságs inom Ingolfurs landomráde, och det ankom pá godarna i Reykjavik, Ingolfurs áttlingar, att öppna alltinget och lysa fred över det. Detta kallades att helga tinget. Ingolfurs och hans slákts lycka och framgáng följde det unga tinget pá dess vág. Dolda, máktiga trádar sammanbinda det första nybygget pá Island, Ingolfurs bosáttning i Reykjavik, alltingets inrát- tande pá í’ingvellir och det faktum, att dár Ingol- fur pá gudarnas bud, reste den första gárden, dár uppstod lángt senare landets huvudstad. Alltinget flyttades pá sátt och vis áter hem, dá det flyttades frán Fingvellir till Reykjavik, efter fulla 9 árhund- raden. Den gamla islándska statsformen var en repub- lik, dár visserligen hövdingarna bestámde det mesta, men folket likvál hade sin del i styrelsen. I landet funnos egentligen nára 40 smá förenta stater, med gemensam lag och ett ting. Över varje delrike hárskade goden. Pá alltinget fattades alla betydel- sefulla beslut genom allmán omröstning. Detta framgár tydligt av beráttelsen om det tillfálle dá alltinget, 70 ár efter dess inráttande, hade att lösa den sváraste frága, som överhuvud förekom under hela dess blomstringstid, frágan om att införa den nya tron i landet. Av kanske intet annat tingsmöte bevarar his- torien en sá dramatisk bild som av detta. Under högst 20 árs tid hade kristendomen förkunnats i landet, och tilldragelserna pá detta ting visa redan tydligt tvá viktiga drag i islánningarnas andliga liv, drag som förefalla att vara desamma nu som dá, námligen mottaglighet för nya andliga rörelser och máttfullhet och tolerans i trosfrágor. Mánga av landets frámsta hövdingar av de ád- laste slákterna hade blivit förkámpar för den nya tron. Men báde den várldsliga och den andliga makten lág i godarnas hánder. Staten var byggd 95
Blaðsíða 1
Blaðsíða 2
Blaðsíða 3
Blaðsíða 4
Blaðsíða 5
Blaðsíða 6
Blaðsíða 7
Blaðsíða 8
Blaðsíða 9
Blaðsíða 10
Blaðsíða 11
Blaðsíða 12
Blaðsíða 13
Blaðsíða 14
Blaðsíða 15
Blaðsíða 16
Blaðsíða 17
Blaðsíða 18
Blaðsíða 19
Blaðsíða 20
Blaðsíða 21
Blaðsíða 22
Blaðsíða 23
Blaðsíða 24
Blaðsíða 25
Blaðsíða 26
Blaðsíða 27
Blaðsíða 28
Blaðsíða 29
Blaðsíða 30
Blaðsíða 31
Blaðsíða 32
Blaðsíða 33
Blaðsíða 34
Blaðsíða 35
Blaðsíða 36
Blaðsíða 37
Blaðsíða 38
Blaðsíða 39
Blaðsíða 40
Blaðsíða 41
Blaðsíða 42
Blaðsíða 43
Blaðsíða 44
Blaðsíða 45
Blaðsíða 46
Blaðsíða 47
Blaðsíða 48
Blaðsíða 49
Blaðsíða 50
Blaðsíða 51
Blaðsíða 52
Blaðsíða 53
Blaðsíða 54
Blaðsíða 55
Blaðsíða 56
Blaðsíða 57
Blaðsíða 58
Blaðsíða 59
Blaðsíða 60
Blaðsíða 61
Blaðsíða 62
Blaðsíða 63
Blaðsíða 64
Blaðsíða 65
Blaðsíða 66
Blaðsíða 67
Blaðsíða 68
Blaðsíða 69
Blaðsíða 70
Blaðsíða 71
Blaðsíða 72
Blaðsíða 73
Blaðsíða 74
Blaðsíða 75
Blaðsíða 76
Blaðsíða 77
Blaðsíða 78
Blaðsíða 79
Blaðsíða 80
Blaðsíða 81
Blaðsíða 82
Blaðsíða 83
Blaðsíða 84
Blaðsíða 85
Blaðsíða 86
Blaðsíða 87
Blaðsíða 88
Blaðsíða 89
Blaðsíða 90
Blaðsíða 91
Blaðsíða 92
Blaðsíða 93
Blaðsíða 94
Blaðsíða 95
Blaðsíða 96
Blaðsíða 97
Blaðsíða 98
Blaðsíða 99
Blaðsíða 100
Blaðsíða 101
Blaðsíða 102
Blaðsíða 103
Blaðsíða 104
Blaðsíða 105
Blaðsíða 106
Blaðsíða 107
Blaðsíða 108
Blaðsíða 109
Blaðsíða 110
Blaðsíða 111
Blaðsíða 112

x

Nordens Kalender

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Nordens Kalender
https://timarit.is/publication/1685

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.