Nordens Kalender - 01.06.1930, Síða 97

Nordens Kalender - 01.06.1930, Síða 97
TUSEN ÁR makten och vánde dá sina skepp mot det nyfunna landet. Men i sitt nya land blevo vikingarna tvungna att ándra vanor och bli bönder, och de lárde sig snart inse behovet av lag och fred och ordning. Och innan konung Harald var död, hade de, som skulle varit hans undersátar, organiserat sin egen stat borta pá Island. Det islándska alltinget ár icke blott den áldsta lagstiftande församling, som nu finnes, utan det ár pá samma gáng den áldsta institutionen i hela den germanska várlden. Det inráttades medan ger- mansk hedendom hárskade i hela Norden och det grundades pá den hedniska tron. I nára 900 ár, intill vára farföráldrars dagar, hölls tinget under bar himmel. Knappast nágon annan församling har haft en sádan mötesplats som alltinget dár inne i Islands ödemarker. Pá Þingvellir har man hela landets storslagna natur, högfjáll och jöklar, klippor och forsar och grönskande björkar, men framför allt de tysta, oándliga vidderna, den islándska ödemar- kens majestátiska lugn. Förutom att den var enastáende fager, var plat- sen pá í’ingvellir (Tingsslátterna) áven annars myc- ket lámplig för ett ting i gammal stil. Men ett fat- tades: rinnande vatten. Islánningarna rádde be- slutsamt bot pá denna brist och ledde Öxará (Yxán) in pá alltingsplatsen, dár den bildar tvá forsar och i sitt lopp genom Almannagjá (Allmannaklyftan) och sedan genom gröna slátter ut i Pingvallavatn (Tingvallasjön) erbjuder en av de vackraste vyerna i det islándska landskapet. Forntidens islánningar slösa icke mánga ord pá naturens skönhet. Men platsen, som de utvalde till alltingsplats, visar deras djupa förstáelse för mánniskosjálens nára samband med naturen. Lítilla sanda, lítilla sæva, lítil eru ged guma, heter det i Havamal, d. v. s.: vid den lilla stranden och de smá vágorna bli mánniskorna smá i sinnet. Úlfljótur hette den man, som sammanstállde is- lánningarnas första lag. Men Forsteinn Ingolfsson, hövdingen i Reykjavik, ár dock sákert den, som fram- om andra har givit alltinget en fast grund. Han hade tidigare inráttat ett ting inom sin faders land- omráde, i nárheten av Reykjavik, och alltinget upp- stod pá sátt och vis ur detta ting. Alltinget ár visserligen grundat av alla de frámsta hövdingarna i landet och med en ny lag, gemensam för hela folket, men alltingsplatsen utságs inom Ingolfurs landomráde, och det ankom pá godarna i Reykjavik, Ingolfurs áttlingar, att öppna alltinget och lysa fred över det. Detta kallades att helga tinget. Ingolfurs och hans slákts lycka och framgáng följde det unga tinget pá dess vág. Dolda, máktiga trádar sammanbinda det första nybygget pá Island, Ingolfurs bosáttning i Reykjavik, alltingets inrát- tande pá í’ingvellir och det faktum, att dár Ingol- fur pá gudarnas bud, reste den första gárden, dár uppstod lángt senare landets huvudstad. Alltinget flyttades pá sátt och vis áter hem, dá det flyttades frán Fingvellir till Reykjavik, efter fulla 9 árhund- raden. Den gamla islándska statsformen var en repub- lik, dár visserligen hövdingarna bestámde det mesta, men folket likvál hade sin del i styrelsen. I landet funnos egentligen nára 40 smá förenta stater, med gemensam lag och ett ting. Över varje delrike hárskade goden. Pá alltinget fattades alla betydel- sefulla beslut genom allmán omröstning. Detta framgár tydligt av beráttelsen om det tillfálle dá alltinget, 70 ár efter dess inráttande, hade att lösa den sváraste frága, som överhuvud förekom under hela dess blomstringstid, frágan om att införa den nya tron i landet. Av kanske intet annat tingsmöte bevarar his- torien en sá dramatisk bild som av detta. Under högst 20 árs tid hade kristendomen förkunnats i landet, och tilldragelserna pá detta ting visa redan tydligt tvá viktiga drag i islánningarnas andliga liv, drag som förefalla att vara desamma nu som dá, námligen mottaglighet för nya andliga rörelser och máttfullhet och tolerans i trosfrágor. Mánga av landets frámsta hövdingar av de ád- laste slákterna hade blivit förkámpar för den nya tron. Men báde den várldsliga och den andliga makten lág i godarnas hánder. Staten var byggd 95
Síða 1
Síða 2
Síða 3
Síða 4
Síða 5
Síða 6
Síða 7
Síða 8
Síða 9
Síða 10
Síða 11
Síða 12
Síða 13
Síða 14
Síða 15
Síða 16
Síða 17
Síða 18
Síða 19
Síða 20
Síða 21
Síða 22
Síða 23
Síða 24
Síða 25
Síða 26
Síða 27
Síða 28
Síða 29
Síða 30
Síða 31
Síða 32
Síða 33
Síða 34
Síða 35
Síða 36
Síða 37
Síða 38
Síða 39
Síða 40
Síða 41
Síða 42
Síða 43
Síða 44
Síða 45
Síða 46
Síða 47
Síða 48
Síða 49
Síða 50
Síða 51
Síða 52
Síða 53
Síða 54
Síða 55
Síða 56
Síða 57
Síða 58
Síða 59
Síða 60
Síða 61
Síða 62
Síða 63
Síða 64
Síða 65
Síða 66
Síða 67
Síða 68
Síða 69
Síða 70
Síða 71
Síða 72
Síða 73
Síða 74
Síða 75
Síða 76
Síða 77
Síða 78
Síða 79
Síða 80
Síða 81
Síða 82
Síða 83
Síða 84
Síða 85
Síða 86
Síða 87
Síða 88
Síða 89
Síða 90
Síða 91
Síða 92
Síða 93
Síða 94
Síða 95
Síða 96
Síða 97
Síða 98
Síða 99
Síða 100
Síða 101
Síða 102
Síða 103
Síða 104
Síða 105
Síða 106
Síða 107
Síða 108
Síða 109
Síða 110
Síða 111
Síða 112

x

Nordens Kalender

Beinleiðis leinki

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Nordens Kalender
https://timarit.is/publication/1685

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.