Nordens Kalender

Ataaseq assigiiaat ilaat

Nordens Kalender - 01.06.1930, Qupperneq 97

Nordens Kalender - 01.06.1930, Qupperneq 97
TUSEN ÁR makten och vánde dá sina skepp mot det nyfunna landet. Men i sitt nya land blevo vikingarna tvungna att ándra vanor och bli bönder, och de lárde sig snart inse behovet av lag och fred och ordning. Och innan konung Harald var död, hade de, som skulle varit hans undersátar, organiserat sin egen stat borta pá Island. Det islándska alltinget ár icke blott den áldsta lagstiftande församling, som nu finnes, utan det ár pá samma gáng den áldsta institutionen i hela den germanska várlden. Det inráttades medan ger- mansk hedendom hárskade i hela Norden och det grundades pá den hedniska tron. I nára 900 ár, intill vára farföráldrars dagar, hölls tinget under bar himmel. Knappast nágon annan församling har haft en sádan mötesplats som alltinget dár inne i Islands ödemarker. Pá Þingvellir har man hela landets storslagna natur, högfjáll och jöklar, klippor och forsar och grönskande björkar, men framför allt de tysta, oándliga vidderna, den islándska ödemar- kens majestátiska lugn. Förutom att den var enastáende fager, var plat- sen pá í’ingvellir (Tingsslátterna) áven annars myc- ket lámplig för ett ting i gammal stil. Men ett fat- tades: rinnande vatten. Islánningarna rádde be- slutsamt bot pá denna brist och ledde Öxará (Yxán) in pá alltingsplatsen, dár den bildar tvá forsar och i sitt lopp genom Almannagjá (Allmannaklyftan) och sedan genom gröna slátter ut i Pingvallavatn (Tingvallasjön) erbjuder en av de vackraste vyerna i det islándska landskapet. Forntidens islánningar slösa icke mánga ord pá naturens skönhet. Men platsen, som de utvalde till alltingsplats, visar deras djupa förstáelse för mánniskosjálens nára samband med naturen. Lítilla sanda, lítilla sæva, lítil eru ged guma, heter det i Havamal, d. v. s.: vid den lilla stranden och de smá vágorna bli mánniskorna smá i sinnet. Úlfljótur hette den man, som sammanstállde is- lánningarnas första lag. Men Forsteinn Ingolfsson, hövdingen i Reykjavik, ár dock sákert den, som fram- om andra har givit alltinget en fast grund. Han hade tidigare inráttat ett ting inom sin faders land- omráde, i nárheten av Reykjavik, och alltinget upp- stod pá sátt och vis ur detta ting. Alltinget ár visserligen grundat av alla de frámsta hövdingarna i landet och med en ny lag, gemensam för hela folket, men alltingsplatsen utságs inom Ingolfurs landomráde, och det ankom pá godarna i Reykjavik, Ingolfurs áttlingar, att öppna alltinget och lysa fred över det. Detta kallades att helga tinget. Ingolfurs och hans slákts lycka och framgáng följde det unga tinget pá dess vág. Dolda, máktiga trádar sammanbinda det första nybygget pá Island, Ingolfurs bosáttning i Reykjavik, alltingets inrát- tande pá í’ingvellir och det faktum, att dár Ingol- fur pá gudarnas bud, reste den första gárden, dár uppstod lángt senare landets huvudstad. Alltinget flyttades pá sátt och vis áter hem, dá det flyttades frán Fingvellir till Reykjavik, efter fulla 9 árhund- raden. Den gamla islándska statsformen var en repub- lik, dár visserligen hövdingarna bestámde det mesta, men folket likvál hade sin del i styrelsen. I landet funnos egentligen nára 40 smá förenta stater, med gemensam lag och ett ting. Över varje delrike hárskade goden. Pá alltinget fattades alla betydel- sefulla beslut genom allmán omröstning. Detta framgár tydligt av beráttelsen om det tillfálle dá alltinget, 70 ár efter dess inráttande, hade att lösa den sváraste frága, som överhuvud förekom under hela dess blomstringstid, frágan om att införa den nya tron i landet. Av kanske intet annat tingsmöte bevarar his- torien en sá dramatisk bild som av detta. Under högst 20 árs tid hade kristendomen förkunnats i landet, och tilldragelserna pá detta ting visa redan tydligt tvá viktiga drag i islánningarnas andliga liv, drag som förefalla att vara desamma nu som dá, námligen mottaglighet för nya andliga rörelser och máttfullhet och tolerans i trosfrágor. Mánga av landets frámsta hövdingar av de ád- laste slákterna hade blivit förkámpar för den nya tron. Men báde den várldsliga och den andliga makten lág i godarnas hánder. Staten var byggd 95
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112

x

Nordens Kalender

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Nordens Kalender
https://timarit.is/publication/1685

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.