Læknaneminn - 01.04.1995, Qupperneq 43

Læknaneminn - 01.04.1995, Qupperneq 43
BLÓÐHÆGÐIR BLOÐHÆGÐIR (HEMATOCHEZIA) Helgi Birgisson1 og Tómas Guðbjartsson2 Inngangur Blóðhægðir er ferskt blóð í hægðum og er algengt vandamál sem læknar þurfa að fást við bæði innan sem utan veggja sjúkrahúsa. Mikil blæðing getur verið lífshættuleg og er fljót og örugg grein- ing, ásamt réttri meðferð mikilvæg fyrir horfur sjúklinga. Blæðing í meltingarvegi getur birst sem blóðhægðir (hematochezia), blóðuppköst (hemop- tysis) og sortusaur (melena). Auk þess getur verið um hulda blæðingu (occult bleeding) að ræða (Tafla I). Magn og staðsetning blæðingar ræður því með hvaða hætti blæðingin gerir vart við sig, en því neðar sem blæðir frá meltingarveginum þeim mun líklegra er að ferskt blóð sjáist í hægðum. Þannig þarf a.m.k. 300ml blæðingu frá risristli til þess að Hematochezia er klínískt heiti samsett úr orðunum hema, sem þýðir blóð og chezein, sem táknar að hafa hœgðir. Samkvœmt íðorðasafni lækna (1), eru blóðhœgðir íslenskt samheiti hemtocheziu en er sjaldan notað. Oftar er talað um ferska blœðingu frá endaþarmi eða ferskt blóð í hœgðum. I þessari grein höfum við kosið að nota orðið blóðhœgðir enda lýsandi og tungutamt íslenskt orð. 1. Höfundur er unglœknir á Landspítala. 2. Höfundur er í framhaldsnámi í skurðlækningum í Helsingjaborg, Svíþjóð. ferskt blóð sjáist í hægðum en innan við einn ml ef blæðingarstaður er við endaþarmsopið. Blóðhægðir eru yfirleitt vegna blæðingar í meltingarvegi neðan við ligamentum of Treitz (Mynd 1). Blæðing í vélinda, maga og skeifugörn getur þó orsakað blóðhægðir sé um nógu mikla blæðingu að ræða. I slíkum tilvikum er blóðmagnið það mikið að maga- sýran nær ekki að umbreyta öllum blóðrauðanum (heme) í hematin, en hematin litar hægðirnar svartar likt og við sortuhægðir (2). Orsakir Orsök blóðhægða er oftast að finna í ristli, en tíundi hver sjúklingur blæðir frá efri hluta meltingarfæra (Tafla 2) (3,4). Af ristilsjúkdómum eru fjórir langalgengastir sem orsök blóðhægða; æðamisvöxtur, ristilpokar, gyllinæð og ristil- krabbamein (Tafla 3). BLÆÐING í MELTINGARVEGI - klínísk mynd Blóðhæeðir : Ferskt blóð í eða með hægðum BlóðuDDköst: Blóðug uppköst Sortusaur: Svartar, illa lyktandi og tjörulegar hægðir Hulin blæðina Blóð í hægðum hulið berum augum Tafla 1. Helstu tegundir blœðinga í meltingatyegi. LÆKNANEMINN 1. tbl. 1995 48. árg 41
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140

x

Læknaneminn

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Læknaneminn
https://timarit.is/publication/1885

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.