Læknaneminn


Læknaneminn - 01.10.1996, Qupperneq 15

Læknaneminn - 01.10.1996, Qupperneq 15
Nárakviðslit fyrri hluti.Faraldsfræði, einkenni og greining Mynd 4: Hægra nárasvæði séð að innanverðu. Stóru örvarnar sýna hvar upptök hliðlægu og miðlægu (Hasselbach's þríhyrningur) nárahaul- anna eru miðað við a. epigastrica inferior. Einnig sést í lærisgöngin (lítil ör) þar sem læris- haular myndast. Athugið afstöðu haulanna til nárabandsins (32). (16,17). Flest virðist einnig benda til þess að samsetn- ing kollagensins sé meðfædd. Þetta gæti skýrt þá stað- reynd að 70% sjúklinga með miðlæga nárahaula fá sams konar haul hinum megin (15). Auk þess liggja nárahaular oft í fjölskyldum. Yfirleitt er þó ekki um augljóst erfðamynstur að ræða en þó eru til meðfæddir bandvefssjúkdómar þar sem nárakviðslit eru geysial- geng, t.d. Marfans sjúkdómur (18) og Ehlers-Danlos sjúkkenni. Aukið álag hefur einnig sitt að segja en nárakviðslit eru algeng bæði hjá íþróttamönnum (sérstaklega knatt- spyrnumönnum) og erfiðisvinnufólki (19). Sjúklingar með lungnateppu, skinuholsvökva (ascites) og sjúkling- ar í kviðarholsskilun fá einnig gjarnan nárakviðslit (20). Offita og áverkar á kviðvegginn (t.d. eftir aðgerð- ir svo sem botnlangatöku) auka áhættuna á nárakvið- sliti (6). Sömuleiðis hefur verið sýnt fram á að reyking- ar eru áhættuþáttur (21), einnig meðganga en konur sem ekki hafa gengið með barn fá næstum aldrei læris- haula (22). EINKENNI 0G FYLGIKVILLAR Fyrirferð á nárasvæði er yfirleitt fyrsta einkenni nára- kviðslits (myndir 7 og 8). Verkir eru hins vegar það sem veldur sjúklingnum mestum óþægindum (tafla III). Mynd 5: Einfölduð mynd af anatómíu í kring- um innri hringinn hjá sjúklingi með hliðlægan og miðlægan nárahaul. Búið er að opna sinafell m. obliqns externns sem myndar framvegg nára- gangins. Bilin sem myndast sitt hvoru megin við a. epigastrica inferior eru undir venjulegum kringumstæðum aðeins þakin sinafelli m. trans- versalis. Hjá sjúklingum með nárahaula er þessi hluti kviðveggjarins veiklaður og því ná haul- arnir að myndast (33). Mynd 6: Lærishaull sem teygir sig upp fyrir nárabandið (33). Þeir geta verið kröftugir þótt seyðingsverkur sé algeng- ari. Verkirnir eru oftast tengdir áreynslu eða auknum þrýstingi í kviðarholi, t.d. eins og við hósta, hægðalos- LÆKNANEMINN 13 2. tbl. 1996, 49. árg.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132

x

Læknaneminn

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Læknaneminn
https://timarit.is/publication/1885

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.