Tímarit Þjóðræknisfélags Íslendinga - 01.01.1921, Qupperneq 115

Tímarit Þjóðræknisfélags Íslendinga - 01.01.1921, Qupperneq 115
ÞJÓÐRÆKNISSAMTÖK 113 finna vott þeirra áhrifa og það meðal yngri kynslóðarinnar. Vorið (30. maí) 1909 var stofnað Ungmennafélag í sambandi við Un'ít- arasöfnuðinn. Hefir félagsskapur þessi verið eingöngu bundinn við ís- lenzk ungmenni og fundahöld öll farið fram á Islenzku. Hefir félagið gengist fyrir því, að sýndir hafa verið sjón- leikir á íslenzku og notið þar aðállega hjálpar Arna Sigurðssonar, er talinn er með beztu íslenzkum leikendum vestan hafs. Vestur flutti hann af Akureyri sumarið 1910- Má telja þessa helzta: “Lénharður fógeti” eftir Einar H. Kvaran (1914), “Heimkoman” eftir H. Suderman (1915), “Iðjuleysing- inn” (1917), “Afturgöngur” og “Stoðir samfélagsins” (1916—’18), eftir Henrik Ibsen. Þrjú síðustu ritin lét félagið þýða úr Ensku og Norsku. Haustið 1915 hafði heimsstyrjö'ldlin staðið yfir rúmt ár. Voru þá margir Islendingar gengnir í Canadíska her- inn og fjöldi iþeirra kcmnir austur um haf til Englands og Frakklands. Byrj- að var þá að safna gjöfum til enskra og canadískra hermanna, er austur voru komnir og gengust fyrir því hin og önnur félög innan innlendu safnað- anna í Winniipeg. Vakti þá ungfrú Steinunn Stefánsson (dóttir Jónasar Stefánssonar frá Þverá í Blönduhlíð) máls á því, að hið sama væri gert í þarfir íslenzkra hermanna, og vildi hún að íslenzku ungmennafélögin tækju sig fram um þetta. Hún var þá fregnriti dagblaðsins “The Manitoba Free Press” og því kunnugast, hvernig með þetta skyldi fara. I Ungmennafélaginu hafði hún staðið frá því það var stofnað. Hreyfði hún máli þessu fyrst við forseta Ungmennafélagsins, Hann- es Pétursson, og þau svo bæði við for- menn “Bandalaganna” íslenzku, er tóku þessu vel. Voru þá tilnefndir tveir fulltrúar frá hverju félagi í sam- eiginlega nefnd er hafa skyldi þetta með höndum; frá Bandalagi Fyrsta lúterska safnaðar: Páll (Pálsson Sig- urgeirsisonar) Bardal, er var forseti Bandalagsins, og ungfrú Aurora (Jóns- dóttir) Vopni; frá Tjáldbúðarkirkju: Pétur Thomson og Skúli Bergmann, og frá ungmennafélagi Unitarasafnaðar- ins: Steinunn Stefánsdóttir og Hannes Pétursson- Forseta kaus nefndin sér Pál Bardal, ritara Steinunni Stefánsson og féhirði Hannes Pétursson. Tók nefndin því næst til starfa. Samkom- ur voru haldnar til arðs þessu fyrirtæki og safnaðist töluvert fé. Safnað var gjöfum frá einstökum mönnum innan bæjar og frá verkefni.og lilgangi nefndarinnar er skýrt með ítarlegri grein, sem birtist í ísienzku blöðunum, er út komu 20. og 21. október. Er þar heitið á fólk allment að styrkja ne'fndina í þessu verki. Undir greinina eru ritaðir forseti og féhirðir nefndar- innar. Er þess getð, að fólk í hinum innlendu kirkjum í bænum, hafi þá á undanförnum vikum verið að safna af kappi ýmsum smiá-nauðsynjavarningi er það ætli sér að senda sem jóla- glaðningu 'til hermanna frá Manitoba, er komnir væru til Evrópu. Vilja þeir ekki, að íslendingar verði eftirbátar í þessu, en sým, að þeim taki jafn-sárt til sona sinna og ættingja sem öðrum. Er gert ráð fyrir að útbúa sérstakan böggul fyrir hvern mann og senda með pó'sti til Englands- Áætlar nefndin, að hver böggull skuli eigi minna nema en tíu dollurum, í sokkaplöggum, vetling-
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180

x

Tímarit Þjóðræknisfélags Íslendinga

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Þjóðræknisfélags Íslendinga
https://timarit.is/publication/895

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.