Læknablaðið

Ukioqatigiit

Læknablaðið - 15.01.1996, Qupperneq 92

Læknablaðið - 15.01.1996, Qupperneq 92
72 LÆKNABLAÐIÐ 1996; 82 Rannsóknir á bakteríusjúkdómum í laxfiskum Bjamheiöur K. Guðmundsdóttir, Sigríður Guðmundsdóttir, Bergljót Magnadóttir, Sigurður Helgason Research in bacterial diseases of salmonid fish Guðmundsdóttir BK, Guðmundsdóttir S, Magna- dóttir B, Helgason S Læknablaðið 1996; 82: 72-7 The main bacterial diseases in Icelandic aquaculture are furunculosis, bacterial kidney disease (BKD) and vibriosis. Atypical furunculosis caused by A. salmonicida ssp. achromogenes is an endemic disease causing high mortality in salmonids yearly. Classical furunculosis caused by A. salmonicida ssp. salmonicida was first diagnosed in Iceland in 1995. At Keldur the research focus has been on studying the virulence mechanism of A. salmonicida ssp. achromogenes, the immune response evoked in the fish, and vaccine develop- ment. Farmed salmonids have been vaccinated with good results against atypical furunculosis with an autogenous bacterin since 1992. Recent results in- dicate some crossprotection of the autogenous bac- terin of A. salmonicida ssp. achromogenes against classical furunculosis. BKD caused by Renibacterium salmoninarum is an- other endemic disease in Iceland. An intensive pro- gram for brood fish screening has been developed. Fertilized eggs from all infected parents are de- stroyed which has proved to be highly successful for controlling BKD. ELISA and PCR methods for rap- id diagnosis have been developed. BKD in wild stocks of trout is presently being studied. A variety of Vibrio spp. strains have been isolated from skin lesions of infected salmon. Antibiotics and autogeneous vaccines have been used for dis- ease control with good results. Enteric redmouth disease caused by Yersinia ruckeri has once been diagnosed from farmed salmon in 1990. Frá rannsóknardeild fisksjúkdóma við Tilraunastöð Hf í meinafræði að Keldum. Fyrirspurnir, bréfaskriftir: Bjarn- heiður K. Guðmundsdóttir, Tilraunastöð H( í meinafræði að Keldum vAfesturlandsveg, 112 Reykjavík. Netfang: bjarn- gud@rhi.hi.is Correspondence: Bjarnheiður K. Guðmundsdóttir, Institute for Experimental Pathology, University of Iceland, Keldur v/Vesturlandsveg, 112 Reykjavík, Iceland. E-mail: bjarngud@rhi.hi.is. Ágrip Helstu bakteríusjúkdómar í fiski á íslandi eru kýlaveikibróðir, kýlaveiki, nýrnaveiki og víbríuveiki. Kýlaveikibróðir af völdum achromogene sem er undirtegund Aeromonas salmonicida, er landlægur sjúkdómur hér og sá bakteríu- sjúkdómur sem mestum skaða hefur valdið í íslensku fiskeldi. Klassísk kýlaveiki af völdum salmonicida sem er undirtegund A. salmon- icida greindist í fyrsta sinn sumarið 1995. A Keldum hefur verið lögð áhersla á að rannsaka sýkingarmátt undirtegundarinnar achromo- genes, ónæmisviðbrögð í laxi og þróun bólu- efnis gegn kýlaveikibróður. Laxfiskar í eldi hafa síðustu þrjú ár verið bólusettir gegn kýla- veikibróður með góðum árangri. Niðurstöður nýlegrar rannsóknar sýna að bóluefni gegn kýlaveikibróður veita nokkra vörn gegn kýla- veikismiti bæði í bleikju og laxi. Á Keldum er nú unnið að rannsókn á vörn mismunandi bóluefna gegn kýlaveiki og kýlaveikibróður. Nýrnaveiki af völdum Renibacterium sal- moninarum er annar landlægur sjúkdómur í íslenskum laxfiskum. Forvarnaraðgerðir sem eru árangursríkar gegn smitdreifingu hafa verið þróaðar. Hraðvirk ELISA og PCR grein- ingarpróf hafa verið þróuð. Unnið er að könn- un á tíðni nýrnaveiki í villtum silungastofnum. Nokkrir mismunandi stofnar af ættkvíslinni Vibrio hafa greinst úr roðsárum á eldislaxi. Sýklalyf og sérlöguð (autogeneous) bóluefni hafa verið notuð gegn sýkingum með góðum árangri. Rauðmunnaveiki af völdum Yersinia ruckeri
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136

x

Læknablaðið

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Læknablaðið
https://timarit.is/publication/986

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.