Gripla - 20.12.2014, Blaðsíða 252
GRIPLA252
Med denna mycket summariska beskrivning av innehållet har också
sagans övergripande tematik antytts: det handlar alltså inte bara om
enskilda släktfejder utan om kampen mellan två olika värdesystem,
varav det ena kretsar kring hämnd och krigisk ära, medan det andra
kretsar kring kristen kärlek och försoning.5
Lönnroth påstår att sagans slut visar hur “blodshämnden ersätts av kristen
frid och försoning”.6 Det handlar om en “gradvis förändring av mentalite-
ten, så att människorna blir mer benägna att förlåta de oförrätter de lidit”, och
han hävdar: “I sagans skildring av kristendomens införande läggs grunden
till denna process”.7 I ett senare arbete konkretiserar han:
enligt min tolkning dominerar den hedniska etiken i berättelsens
första hälft men trängs gradvis tillbaka i andra hälften, som inleds
med att kristendomen kommer till Island, varvid sagans huvudperson,
den vise och lagkunnige Njal, låter sig omvändas och blir förespråkare
för ett mer försonligt kristet synsätt.8
Det var detta synsätt jag ifrågasatte i mitt inlägg 2006.9 Det var också detta
synsätt Lönnroth försvarade i sin artikel från 2008, som han inte utan skäl
gav titeln “Kristendom, hämnd och försoning i njals saga”. för det var
just kristendomens betydelse för valet av konfliktlösning ― hämnd eller
försoning – som oenigheten gällde. I min artikel i Gripla 2011 diskuterade
jag utförligt ett antal fall där personer i sagans första, “hedniska” del, som
skildrar tiden före trosskiftet, uttrycker ovilja mot våld i samband med
konflikterna och avstår från hämnd på fienderna och för försoningens skull
i stället sluter vänskap med dem.10 Hämnddåden är snarast fler och blodi-
gare i sagans andra, “kristna” del, som tilldrar sig efter trosskiftet, och jag
pekade på flera fall där de kristna hjältarna aktivt avstår från hedersamma
förlikningar och i stället väljer måttlös hämnd. Min slutsats blev att det
inte sker någon fundamental förändring vad gäller bilden av konfliktlös-
ning i sagan – såväl hämnd som försoning praktiseras i båda delarna, före
och efter trosskiftet.
5 Lönnroth, inledning till Njals saga, 7–8.
6 Lönnroth, inledning till Njals saga, 7.
7 Lönnroth, inledning till Njals saga, 16.
8 Lönnroth, “Kristendom, hämnd och försoning,” 229 (mina kursiveringar i samtliga fall).
9 Sävborg, “njals usling har blivit skitstövel”.
10 sävborg, ”konsten att läsa sagor”, 181–209.