Orð og tunga - 01.06.2005, Qupperneq 76

Orð og tunga - 01.06.2005, Qupperneq 76
74 Orð og tunga í Perú (Buesa Oliver og Enguita Utrilla 1992:103).24 Fræðimenn eru ekki á einu máli hver sé hinn upprunalegi ritháttur orðsins, en hann mun hafa verið huanu eða wánu (sjá Buesa Oliver og Enguita Utrilla 1992:103; Corominas og Pascual 1991-1997:342.). í Perúkroniku sinni frá 1554 lýsir Cieza de León fyrirbærinu, en elsta dæmið um orðið er hins vegar að finna í frásögn spænska annálaritarans José de Acosta, en verk hans var fyrst gefið út árið 1590. Þar gerir hann grein fyrir því að í Perú sé áburður þessi kallaður guano og að hann sé nýttur víða í landinu. Aburðinn sæki indíánar í stórum stíl út í eyjar og sker undan ströndum landsins, eyjar sem eru svo drifhvítar af fugladriti að þær virðast snævi þaktar (Acosta 2002:285; sjá Friederici 1960:276). Árið 1723 gerir Inca Garcilaso de la Vega athugasemdir við spænskan rit- hátt orðsins í skrifum sínum, þar segir hann að guano skuli ritað huano af því að í tungumáli Perúindíána sé g ekki til (Friederici s.st.).25 Orðið barst til Spánar með ritmyndinni guano; átta árum síðar skýt- ur það upp kollinum í frönsku (TLF 1992); elsta dæmi orðsins í þýsku er frá árinu 1601 (Palmer 1939:41) og nokkrum árum síðar, árið 1604, er það notað í enskri þýðingu á verki José de Acosta (sbr. OED). Sam- kvæmt heimildum mun orðið hafa borist milliliðalaust inn í þessi mál og með spænska rithættinum guano og er merking þess 'fugladrit not- að til áburðar'. Það er ekki ljóst hvenær fishguano, 'artificial manure, especially that made from fish', kemur fyrst fyrir í enskri tungu (OED),26 en hins vegar er elsta dæmið um Guano de poisson 'engrais obtenu par broyage des possons desséchés' í frönsku frá 1958 (TLF 1992). Upp úr 1840 hófst stórfelldur innflutningur á áburði frá Suður- Ameríku til Evrópu, og væntanlega hefur það stuðlað að aukinni út- breiðslu orðsins. Það líða hins vegar rúmar tvær aldir frá því José de Acosta notar orðið í frásögn sinni þangað til það hefur hreiðrað um sig í sænsku máli, en samkvæmt orðabók sænsku akademíunnar (SAOB) barst orðið inn í málið í gegnum spænsku árið 1808. í elsta dæminu er það skilgreint sem 'gulbrun, jordagtig massa, utan synnerlig smak:, men af en egen lukt, lik: báfvergáll'. Samsetta orðið fiskguano, 'gödn- 24 í dag tala rúmlega 900 þúsund aymara í Perú, Bolivíu og Chile (Diccionairo Espasa. Lenguas del mundo 2002:51). :sHvorki í stafrófi ritmálsins né í hljóðkerfi talmálsins fyrirfinnst hið raddaða öng- hljóð /g/ (Diccionario Espasa. Lenguas del mundo 2002:372). 26í heimildum frá 1844 og 1883 er fjallað um áburð úr fiskúrgangi en orðið sem slíkt kemur ekki fyrir.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144

x

Orð og tunga

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Orð og tunga
https://timarit.is/publication/1210

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.