Studia Islandica - 01.06.1963, Qupperneq 37

Studia Islandica - 01.06.1963, Qupperneq 37
35 með hvaða hætti Dómalda var blótað. 1 Ynglingatali segir: Ok landherr af lífs vönum dreyrug vápn Dómalda bar. En samkvæmt Historia Norvegiæ var Dómaldi hengdur. Hugsanlegt er þó, að báðar sagnirnar geymi minningar um blótsið, sem bæði hafi falið í sér hengingu og aftöku með vopnum. Slík blót tíðkuðust í Uppsölum á dögum Adams frá Brimum, og ekkert mælir gegn því, að þau eigi sér fornar rætur. Sögnina um hengingu Dómalda ber Folke Ström saman við frásögn um dauða Agna konungs í Ynglingatali: Þat telk undr, ef Agna her Skjalfar ráð at sköpum þóttu, þás gæðing með gullmeni Loga dís at lopti hóf. Vísa þessi er að ýmsu leyti torskilin, en samt virðist ljóst, að Agni konungur hefur verið hengdur í gullmeni að ráðum Skjálfar, sem Snorri segir, að verið hafi eigin- kona hans.1 Varla þarf að efa, að Skjálf og Logadís er hin sama, enda hefur Snorri litið svo á, og sá skilningur kemur líka bezt heim við Historia Norvegiæ: „Istum uxor sua juxta locum Agnafit, qui nunc Stokholmr dicitur, propriis manibus interfecit suspendendo ad arborem cum catena aurea.“ Þ. e.: Eiginkona hans drap hann með eigin hendi á Agnafit, sem nú heitir Stokkhólmur, með því að hengja hann á tré með gullmeni. Ef það er rétt, að henging hafi verið liður í dísablótum konunga í Uppsölum, er freistandi að bera þau saman við blót Artemisar hinnar grísku. En hún var tignuð á þann hátt, að mynd hennar sjálfrar eða blótdýr henni helgað var hengt upp á tré.2 1 Heimskringla, Yngl.s., 19. kap. 2 Sjá Frazer IV, 1, bls. 291—92.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88

x

Studia Islandica

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Studia Islandica
https://timarit.is/publication/1542

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.