Tímarit Þjóðræknisfélags Íslendinga - 01.01.1931, Qupperneq 83

Tímarit Þjóðræknisfélags Íslendinga - 01.01.1931, Qupperneq 83
NAFNIÐ 65 kvisti við hana, og er þá mikið sagt. •— Og í höllinni voru ótal salir og herbergi og gangrúm; alstaðar voru þar legubekkir og hægindastólar og marmara-borð, og skápar af beztu tegund, og óteljandi kostagripir. Á öllum veggjum héngu fagrar myndir í fallegum umgerðum; og á öllum gólfum og tröppum voru mjúkir og dýrir dúkar, sem báru langt af hinum vandaðasta vefnaði á Perslandi. Og öll baðker voru úr skíru silfri og sett gimsteinum. — í höll þessari var eiginlega alt, sem maður vildi hendinni til rétta. En úti í aldingarðinum glitruðu og glóðu í sólskininu allskonar aldin. Og marglitir fuglar hoppuðu þar grein af grein og fyltu loftið með bvo fögrum og sætum söng, að maður þreyttist aldrei að hlýða á hann. Það var blessuð íslenzka ló- an og söng: “Dýrðin, dýrðin!” frá morgni til kvölds. “Nú verður endilega að þvo af honum ferðarykið,’’ sagði ljósmóð- irin, þegar búið var að bera Karl litla inn í höllina. Hann var ekki látinn ganga inn í höllina — heldur var hann borinn á höndum. Því næst var hann settur í bað- ker, sem var náttúrlega úr silfri; og hann var þveginn með mjúkum svampi, úr volgu ilmvatni, og sáp- an var hundrað sinnum dýrari en langbezta sápan, sem Pears hefir nokkurn tíma búið til. — Og svo var líkami Karls litla þerraður að lokum með þýðum andvara, sem kom af tveim blævængjum, er bærðir voru með mestu hægð. Að því búnu var hann lagður í nijúkt og gott rúm. Það var svana- dúnn í undirsænginni, svanadúnn í ábreiðunni, svanadúnn í svæflin- um. En rúmið sjálft var úr fíla- beini og sett smarögðum og öðrum dýrum gimsteinum. — Allir vildu að Karl litli sofnaði góðan dúr eft- ir svo langt ferðalag. Allir sögðu að hann væri úrvinda af þreytu og langvarandi svefnleysi. Fóstran settist við rúmstokkinn og kvað lágt og þýðlega ótal vöggu- vísur: “Bí, bí og blaka, álftirnar kvaka, eg læt sem eg sofi, en samt mun eg vaka. Bí, bí og blaka, álftirnar kvaka, láttu sem þú sofir, samt skaltu vaka, bí, bí og blaka.” Svo kom með köflum þetta þýð- róma og elskulega: “Þei-þei, og ró- ró!” sem er öllum svefnlyfjum sterkara. “Þei-þei og ró-ró!’’ sem íslenzkar barnfóstrur hafa kveðið í þúsund ár eða meir. Og það verð- ur aldrei of oft kveðið. Það er sígilt. . Og Karl litli lézt sofa, en þrátt fyrir það vakti hann. Hvernig gat liann sofnað, þegar honum var sagt að vaka? “Láttu sem þú sofir, samt skaltu vaka.” Og svo var rödd fóstrunnar svo þýð og svo ljúf og svo sæt og svo elskuleg, að unun var á að hlýöa. Sérhver lítill drengur hefði viljað vaka alla æfi til þess að hlýða á svo þýða, Ijúfa, sæta og elskulega rödd! Og Karli heyrðist líka að álftir vera að kvaka fyrir utan gluggann. Hon-
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166

x

Tímarit Þjóðræknisfélags Íslendinga

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Þjóðræknisfélags Íslendinga
https://timarit.is/publication/895

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.