Úrval - 01.11.1965, Qupperneq 83

Úrval - 01.11.1965, Qupperneq 83
KELTNESKI ÞJÓÐFLOKKURINN 81 Höfuð frá Bæheimi, sem sýnir listeinkenni Kelta. í innbyrðis skærum ættflokkanna voru sögur hermannanna af sjálfum sér öllum hetjulegri. Hinn keltneski ættarhöfðingi kom venjulega til orrustunnar í sterkum, tvíhjóla vagni. með tveimur litlum hestum fyxir og með ökumanni, sem síðar í orrustunni átti einnig að vera skjaldsveinn. Að vopnum hafði höfðinginn þungt járnsverð, rýting, og spjótasamstæður. Oftast bar hann hálshring sinn og armbönd úr gulli, og til varnar bar hann háan skjöld, venjulega úr tré og skreytt- an með upphleyptum myndum úr látúni. Á höfði bar hann látúns- hjálm, keilulaga, skreyttan upp- hleyptum látúnsmyndum úr nátt- úrunni og ef til vill með hornum efst, til þess að auka við hæð þess sem bar hann. Utan yfir ljósri skyrt- unni var borin brjósthlíf, og hin- um sérkennilegu buxum var haldið uppi með belti. Siðvenjur Keltanna hljóta að hafa verið kynlega úreltar í augum þeirra Miðjarðarhafsbúa, sem til þeirra sáu, er þeir minntust hetjulegra bardaga Grikkja og Tróju-manna fyrir utan veggi Trójuborgar. Ætt- arhöfðingjarnir óku alveg að fjand- mönnum sínum og því næst í gegn- um fremstu víglínu þeirra og köst- uðu um leið kesjum sínum. Samtím- is gerðu þeir, sem á eftir fóru, ógur- legan hávaða, hrópuðu, blésu í lúðra og börðu utan vagna sína, sem ekið var, þar til þeir áttu skammt eftir að fremstu víglínu. Er þeir svo höfðu skotið kesjum sínum, stigu her- mennirnir af vögnum sínum og gengu áfram í fylkingarbrjósti her- sveita sinna. Þeir völdu sér hæfi- lega andstæðinga úr her óvinanna og skoruðu þá á hólm, sveiflandi vopnum sínum. Ef áskoruninni var tekið, tók bardagamaðurinn að kyrja lofsöng um afreksverk for- feðra sinna og sín eigin hreystiverk. Að þessum inngangsatriðum lokn- um, sem að líkindum báðir hólm- göngumennirnir tóku þátt í, annað hvort samtímis eða til skiptis, hófst einvígið. Sigurvegarinn hjó hand- leggina af hinum fallna andstæðing sínum og hjó því næst höfuðið af bolnum. Hið afhöggna höfuð var svo bundið við beizli hests hans, og síðar fest upp við dyrnar að húsi hans. Og þá fyrst, er þessum inn- gangsatriðum var lokið, hófst hin almenna orrusta.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132

x

Úrval

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Úrval
https://timarit.is/publication/1841

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.