Fróðskaparrit - 01.01.1996, Qupperneq 19

Fróðskaparrit - 01.01.1996, Qupperneq 19
23 Skaldslig søga ella søgulig skaldsøga Malan Marnersdóttir Føroyamálsdeildin, Fróðskaparsetur Føroya, FR-100 Tórshavn, Faroe Islands Samandráttur Greinin snýr seg um samansetingina, frásagnarháttin og persónslýsingina í søguligu skaldsøguni ... hvørt við sínar náðir eftir D. P. Danielsen (1913-91). Víst verður á, at samstundis sum skaldsøgan ímyndar fyri lesaran- um, hvussu tey kunnu hava livað í eini niðursetubygd í fyrru helvt av 19. øld, viðger hon áhugamál og hugsjónir í seinnu helvt av 20. øld. Abstract In this article are analyzed composition, narrative style and character drawing in the historical novel ...hvørt við sínar náðir by D. P. Danielsen (1913-91). Also is de- monstrated that in spite of the intention to stimulate the reader’s imagination of the way of life of a group of peo- ple in a new-founded settlement in the early 19th centu- ry, the novel actually deals with interest and ideas pre- vailing in the second half of the 20th century. Høvuðsevnið í hesi grein er skaldsøgan eftir D. P. Danielsen ... hvørt við sínar náðir (1990), ein søgulig skaldsøga um okkara tíð. Samansetingin, frásagnarhátturin og persónslýsingin verða lýst við atliti at tí søguliga, søgufrøðiliga og skaldsliga. Men fyrst skal verða greitt frá skaldsøguslagn- um »søgulig skaldsøga«. Søgulig skaldsøga Skaldsøgur kunnu verða skiftar í bólkar, eitt nú eru menningar- og búningarskald- søgur, ástarskaldsøgur, krimiskaldsøgur, kollektiv skaldsøga, »nýggja skaldsøgan«. Heitini sipa í summum førum til samanset- ingina í bókini eitt nú menningar- og bún- ingarskaldsøgan; í summum til gongdina, í »nýggju skaldsøguni« er t.d. eingin í van- ligari merking; ella til evnið ást, brotsverk osfr. Heitið á søguliga skaldsøgubólkinum sipar til tað umhvørvi og ta tíð, tá ið søgan fer fram. Søguligar skaldsøgur fara fram í eini fortíð, sum hvørki høvundur ella lesari hava livað í, og tær snúgva seg um ella nema við hendingar, sum søgufrøðin sigur frá. Á tann hátt er søguliga skaldsøgan bundin av tí, sum vísindaliga er fingið til vega. Hinvegin er tað serstaka við søguligu skaldsøguni, at hon kann skapa eina sann- líka tíðarmynd. Men sannlíkindini verða órógvað, um søgulig mistøk koma fyri. Eitt nú er tað ein tíðarvilla, at tey velta epli í søgu, sum fer fram áðrenn tey vóru komin til landið sum í Adalin (1978) eftir Odu Pedersen, ella tá Mette Winge letur kvørk- veggjur liva í stórbýi í Skriverjomfruen Fróðskaparrit 44. bók 1996: 23-42
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140

x

Fróðskaparrit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fróðskaparrit
https://timarit.is/publication/15

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.