Náttúrufræðingurinn - 1993, Page 112
14. mynd. Skýringarmynd af hringrás vatns við ísland. Tölurnar á myndinni vísa á
númer málsgreina í samantekt.
þess er oft hátt. Styrkur uppleystra efna
er meiri innan en utan gosbeltisins og
er mestur í nágrenni eldfjalla, þar sem
sýrandi gastegundir blandast grunn-
vatninu.
4. Lífverur geta haft veruleg áhrif á
styrk næringarsalta, súrefnis, koltví-
sýrings og kísils í stöðuvötnum og á
pH vatns þeirra.
5. Islenskt árvatn er efnasnauðara en
meðalefnasamsetning árvatns á jörð-
unni. Það er þó ríkara af kísli og
natríum. Að meðaltali rekja 77%
uppleystra efna í árvatni á Suð-
vesturlandi uppruna sinn til bergs og
jarðvegs en 23% til andrúmslofts og
þá fyrst og fremst til sjávarsalta.
Lífverur hafa mikil áhrif á styrk nítrats
í árvatni. Efnaskipti við andrúmsloft
geta haft töluverð áhrif á pH og
kolsýrustyrk árvatns.
ÞAKKARORÐ
Halldór Armannsson las yfir handrit og
bætti margvíslega. Vísindasjóður og
Rannsóknasjóður Háskóla Islands hafa
styrkt rannsóknir höfundar sem hér var
greint frá.
HEIMILDIR
Anna M. Ágústsdóttir, S.L. Brantley,
Magnús T. Guðmundsson & Helgi
Björnsson 1992. Volatile release rates
from the Grímsvötn volcano, Iceland. Í
Water-Rock Interaction (ritstj. Y.K.
Kharaka & A.S. Maest). Balkema,
Rotterdam. Bls. 465-468.
Árný E. Sveinbjörnsdóttir & Sigfús J.
Johnsen 1992. Stable isotope study of
the Thingvallavatn area. Groundwater
origin, age and evaporation models.
Oikos 64. 136-150.
Berner, E.K. & R.A. Berner 1987. The
Global Water Cycle, Geochemistry and
Environment. Prentice-Hall, Inc.,
234