Ritið : tímarit Hugvísindastofnunar - 01.01.2001, Qupperneq 112

Ritið : tímarit Hugvísindastofnunar - 01.01.2001, Qupperneq 112
Dudley Andrew og annarra. Almennum viðskiptum kvdkmynda og bókmennta í gjald- miðli natúralisma tengdust nokkur eftirtektarverð tihdk. Aðlöpun Ren- oirs á verki Gorkís, / djúpinu [Na dne\j6 er hér ágætt dæmi. Arið 1881 kallaði Zola eftir natúralísku leikhúsi17 og lýsti nákvæmlega þeirri gerð leilaærka sem Gorkí skrifaði tutmgu árum síðar í / djúpinu. Þar er að finna safn raunverulegra manngerða sem stillt er saman án ráðandi fléttu. Leikuriim er fremur drifinn áfram af náttúrulegri hrynjandi smá- atvika og staðreynda sem afhjúpa líf manna á tilteknu tímabili. Hér mæt- ast natúralismi og pólitísk þörf en verk Gorkís kom fram á sjónarstdðið nokkrum árum þnir umrótið mikla í Rússlandi. A öðru tímabili og sem viðbragð við annarri pólitískri þörf greip Ren- oir það tækifæri að aðlaga verk Gorkís. Arið 1935 var hin andfasíska þjóðfylking stofnuð og eru efnistök Renoirs klárlega mörkuð þrýstingi og væntingum þessarar hretdingar. Kvikmynd hans, Lægstu lögin [Les bas fonds], samþykkir þá stéttablöndun sem leikritið gefur aðeins í skyn. Louis Jouvet drottnar yfir myndinni í hlutverki barónsins og stígur nið- ur í djúp samfélagsins til að aðstoða við að skipuleggja sameiginlega að- förina að kapítalíska húseigandanum, Kastíljov. Þrátt finir drungalegt efni, morðið, fangelsun, dauða af völdurn sjúkdóma og sjálfsmorðs, er hlýjan allsráðandi í útgáfu Renoirs eins og sést glögglega á opnu sögu- sviðinu við ána Marne og afslöppuðum leik leikaranna sem andvarpa dauflega á milli þess sem þeir segja línur sínar. Hefði Gorkí haft eitthvað á móti slíkri túlkun? Um það getum tvið aldrei vitað því hann dó nokkrum mánuðum fyrir frumsýningu myndar- innar. En hann hafði veitt Renoir blessun sína og hlakkaði til að sjá loka- gerðina þrátt fyrir þá staðreynd að 1932 hafði hann lýst leikritið gagns- laust, úrelt, og óhæft til sýningar í Rússlandi sósíalismans. Kannski voru þessar jdirlýsingar uppgerðarsjálfsgagnrýni á borð við það sem þetta magnþrungna ár krafðist af mörgum rússneskum listamönnum. Eg kýs þó heldur að taka Gorkí á orðinu. Hann var flestum teoristum víðsýnni, svo ekki sé minnst á rithöfunda, þar sem hann sá að / djúpinu var alls ekki sama verkið í Rússlandi árið 1932 og í Frakklandi á tíinum þjóðfýlking- 16 [Þýð.: Leikrit Gorkís hefur tvívegis verið þýtt á ísl.: I djúpinu, þýð. Halldór Stefans- son, 1989; 1 djúpi daganna, þýð. (og aðlögun) Magnús Þór Jónsson, 1995. Verkið fjallar um djúp samfélagsins.] 17 Ernile Zola, „Natúralismi og leikhúsið" [Naturalism and the Theater], í Tiirauna- skáldsagan og aðrar ritgerðir [The Experimental Novel and Other Essays], ensk þýð. Belle Sherman, New York: Haskell House, 1964. IIO
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164

x

Ritið : tímarit Hugvísindastofnunar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Ritið : tímarit Hugvísindastofnunar
https://timarit.is/publication/1098

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.