Ritröð Guðfræðistofnunar - 01.09.2011, Qupperneq 56

Ritröð Guðfræðistofnunar - 01.09.2011, Qupperneq 56
r Hjalti Hugason, Háskóla íslands Þróun sjálfstæðrar þjóðkirkju á öndverðri 20. öld Umræður um aðskilnað og sjálfstæða þjóðkirkju á almennu prestastefnunum 1909—1910 í tveimur greinum undir ofangreindri höfuðfyrirsögn hefur verið fjallað um tilraunir sem gerðar voru hér á landi á tveimur fyrstu áratugum 20. aldar til að auka sjálfstæði þjóðkirkjunnar. Þar með var lagður hugmyndalegur grunnur að þeirri kirkjuskipan sem hér ríkir nú þrátt fyrir að hún kæmist ekki á fyrr í lok aldarinnar eða með þjóðkirkjulögunum sem tóku gildi í ársbyrjun 1998. Samkvæmt þeim er hér við lýði sérstæð kirkjuskipan en hér starfar sjálfstæð þjóðkirkja í stjórnarskrárbundnum tengslum við ríkisvaldið. Þetta er fyrirkomulag sem stendur mitt á milli ríkis-/þjóðkirkjuskipanar af því tagi sem fram kom á 19. öld og þeirra fríkirkna sem víðast starfa nú. Það sem einkum einkennir evangelísk-lúthersku þjóðkirkjuna hér á landi er að hún nýtur meiri sjálfsstjórnar en hefðbundnar ríkis-/þjóðkirkjur sem veldur skyldleika hennar við fríkirkjur. Hún nýtur hins vegar stuðnings ríkisvaldsins umfram önnur trúfélög í landinu, sem og umfram það sem víðast tíðkast um kirkjur nú á tímum. ítarlegar er fjallað um þessa stöðu þjóðkirkjunnar í inngangi greinarinnar Þróun sjálfstœðrarþjóðkirkju á 20. öld — Fyrstu tilraunir til að koma á kirkjuþingi á Islandi sem birtist í þarsíðasta hefti þessarar ritraðar.1 Með nefndri grein og nokkurum sem fylgja í kjölfarið er að því stefnt að kanna þróun og framvindu hugmyndarinnar um sjálfstæða þjóðkirkju frá upphafi en einkum frá því tillögur svokallaðrar Kirkjumálanefndar sem starfaði 1904-1906 komu fram og til andláts Þórhalls Bjarnarsonar (f. 1855) biskups 1916. Eftir það tímabil kom stofnun kirkjuþings ekki að nýju til kasta Alþingis fyrr en aldarfjórðungi síðar (1941).2 Um aldamótin 1900 stóð yfir áköf umræða um hvaða fyrirkomulag kirkjumála skyldi leysa ríkiskirkju fyrri alda af hólmi. Var þar einkum tekist 1 Hjalti Hugason 2010. 2 Magnús Jónsson 1952: 114. Bjarni Sigurðsson 1986: 292. 54
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126

x

Ritröð Guðfræðistofnunar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Ritröð Guðfræðistofnunar
https://timarit.is/publication/1152

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.