Ritröð Guðfræðistofnunar - 01.09.2011, Qupperneq 75

Ritröð Guðfræðistofnunar - 01.09.2011, Qupperneq 75
tekið upp af einstökum þingmönnum.94 Fór biskup fram á að landsstjórnin tæki nú málið upp á sína arma og legði það fyrir næsta þing: Nú leyfi eg mér virðingarfylst að bera fram fyrir landsstjórnina þessa endur- teknu ályktun frá prestastefnunum. Mér er það kunnugt, að flytjendur og styðjendur þessa máls hafa aðallega fyrir augum frumvarp milliþinga- nefndarinnar og eru í öllum aðalatriðum samþykkir því. Til þess er því að vísa, sjái núverandi landsstjórn sér fært sem eg óska og bið fyrir hönd prestastefnunnar, að taka málið upp og leggja frumvarp um kirkjuþing fyrir hina íslenzku þjóðkirkju fyrir alþing það, sem saman á að koma í vetur.95 Björn Jónsson (1846-1912, ráðherra 1909-1911) hafði nú tekið við ráðherradómi af Hannesi Hafstein (1861-1922) og var því ástæða til að gera nýja atlögu að landsstjórninni í kirkjuþingsmálinu. Ekki voru þó allir á einu máli í þessu efni. Skömmu fyrir andlát sitt ritaði Hjörleifur Einarsson (1831—1910) síðast á Undirfelli, fyrrum prófastur Húnvetninga og þekktur áhugamaður um viðreisn kirkjulegs lífs til Þórhalls biskups:96 Kirkjuþing þykir mér sennilegt að verði meir í orði en á borið, verði „irritum" gagnslaust, árangurslaust, meira til að sýnast en að vera, — já, þarflaust. Hvað mundi það gera annað eða geta gert annað en hinar árlegu prestastefnur gera sunnan og norðanlands, sem nú, sem betur fer, eru miklu meir lífsglæðandi en áður? Eins og þær nú eru, hafa þær öll skilyrði til að verða lífskveikja í landinu, sem N. Kbl. er — og mætti betur vera — organ fyrir ,..97 [Leturbr. N. kbl.] Hér vísar Hjörleifur til funda norðlenskra presta sem haldnir voru um hríð um svipað leyti árs og prestastefnan fyrir sunnan. Samantekt I fyrri grein í þessum flokki var hugmyndum Þórhalls Bjarnarsonar um samband eða aðskilnað ríkis og kirkju verið gerð skil frá 1893 og nærfellt til dauðadags. Þórhallur Bjarnarson var fylgismaður aðskilnaðar á lokaárum 19. aldar. Mikinn hluta biskupstíma síns var hann einnig virkur í umræðunni um aðskilnað enda málefnið mjög til umræðu á því tímabili. Virðist hann 94 Bisk. til stjr. 10. 11. 1910. Bps. 1994-E/l. 95 Bisk. til stjr. 10. 11. 1910. Bps. 1994-E/l. 96 FriðrikJ. Bergmann 1901: 64, 171-172. 97 Hjörleifur Einarsson 1910: 267. 73
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126

x

Ritröð Guðfræðistofnunar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Ritröð Guðfræðistofnunar
https://timarit.is/publication/1152

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.