Saga


Saga - 2007, Qupperneq 94

Saga - 2007, Qupperneq 94
Kenn ing in um fling stjórn (e. parli ament ary govern ment; parli a - ment ary democracy) er merkasta fram lag fljó›a Vest ur-Evr ópu til l‡› ræ› is hug mynda og fram kvæmd ar l‡› ræ› is.2 fiing stjórn ar kenn - ing in er yf ir grips mik il og heild stæ› til raun til a› sætta and stæ› ur í l‡› ræ› is ríki. Kenn ing in er upp runn in í Englandi og í krafti henn ar var ein veldi kon ungs smátt og smátt brot i› á bak aft ur og kom i› á for ræ›i breska flings ins í stjórn kerfi lands ins. fijó› fling i› var› fremst me› al vald hafa í skjóli fleirr ar sér stö›u sinn ar a› fliggja beint um bo› frá fólk inu. Á fyrstu ára tug um 20. ald ar var› fling - stjórn sí› an rá› andi skipu lag í flest um lönd um í Vest ur- og Nor› ur- Evr ópu. Sér hvert fling stjórn ar ríki b‡r vi› fjöl flætt stjórn skipu lag, sem segja má a› sé spunn i› úr fjór um flrá› um:3 svanur kristjánsson94 2 Hug tak i› „fling stjórn“ er hér not a› í sömu merk ingu og kem ur fram í bók inni fiing stjórn (Reykja vík 1927) eft ir Hall grím Hall gríms son. Meg in ein kenni nú tíma fling stjórn ar (e. parli ament ary govern ment) eru sam kvæmt skil grein ingu Hall - gríms tvö: al menn ur kosn inga rétt ur og æ›sta vald lög gjaf ar flings fljó› ar inn ar, sem fer me› full veld is rétt fólks ins milli kosn inga. Sam kvæmt Or›a bók Há skól ans, rit máls skrá, var hug tak i› „fling ræ›i“ upp haf lega not a› í ís lensku rit máli í flrengri merk ingu en „fling stjórn“, e›a sem l‡s ing á sam bandi fljó› flings og rík - is stjórn ar, „flar sem fleir ein ir geta set i› í rík is stjórn sem meiri hluti fljó› flings vill sty›ja e›a flola í emb ætti. „fiar sem fling ræ›i er vi› l‡›i er rá› herra e›a rík is - stjórn skylt a› segja af sér ef fling i› l‡s ir yfir van trausti. fiing ræ›i flró a› ist í Bret - landi á 18. öld og var full mót a› flar um 1835.“ Ís lenska al fræ›i or›a bók in P–Ö (Reykja vík 1990), bls. 564. Eft ir full veld i› 1918 var al mennt far i› a› nota hug tak - i› „fling ræ›i“ í ví› ari merk ingu sem heild ar hug tak yfir fling stjórn. Höf und arn - ir flrír, sem fjall a› er um í grein inni, nota yf ir leitt hug tak i› „fling ræ›i“ í fless ari merk ingu enda eru fleir fyrst og fremst a› l‡sa flró un fling stjórn ar á Ís landi og Vest ur lönd um eft ir til komu al menns kosn inga rétt ar. All ir flrír voru fylgj andi „fljó› ræ›i“ á Ís landi, fl.e. a› full veld is rétt ur inn væri í hönd um fljó› ar inn ar, sbr. t.d. Ein ar Arn órs son, Ís lensk fljó› fé lags fræ›i. Stutt ágrip (Reykja vík 1915), bls. 25. 3 Sbr. Svan ur Krist jáns son, „Ís lenska valda kerf i›: Hljó› lát breyt ing vi› ald ar - lok“, Lín dæla (Reykja vík 2001), bls. 575–588, eink um bls. 580. Um fjöll un mín um fling stjórn ar kenn ing una og fram kvæmd fling stjórn ar á Vest ur lönd um er und ir mikl um áhrif um frá um fjöll un norska stjórn mála fræ› ings ins Kaare Strøm, m.a. í Del egation and Accounta bility in Parli ament ary Democracies. Rit stj. Kaare Strøm o.fl. (Ox ford 2003). Í bók inni er fjall a› um fling stjórn ina í 17 lönd - um Vest ur-Evr ópu, auk ít ar legr ar grein ing ar á fling stjórn inni al mennt og styrk henn ar og veik leika sem kenn ing ar um l‡› ræ›i. Sér stak ur kafli er um ís lensku fling stjórn ina á ár un um eft ir seinni heims styrj öld ina: Svan ur Krist jáns son, „Iceland: A parli ament ary Democracy with a Semi-pres identi al Constitution“, bls. 399–417. Ví›a í bók inni er fjall a› um bresku fling stjórn ina, m.a. í sér stök - um kafla: Thom as Saal feld, „The United Kingdom. Still a Single „Chain of Comm and“? The Holl owing Out of the West min st er Mod el“, bls. 620–648. Saga haust 2007 nota:Saga haust 2004 - NOTA 11/19/07 4:32 PM Page 94
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188
Qupperneq 189
Qupperneq 190
Qupperneq 191
Qupperneq 192
Qupperneq 193
Qupperneq 194
Qupperneq 195
Qupperneq 196
Qupperneq 197
Qupperneq 198
Qupperneq 199
Qupperneq 200
Qupperneq 201
Qupperneq 202
Qupperneq 203
Qupperneq 204
Qupperneq 205
Qupperneq 206
Qupperneq 207
Qupperneq 208
Qupperneq 209
Qupperneq 210
Qupperneq 211
Qupperneq 212
Qupperneq 213
Qupperneq 214
Qupperneq 215
Qupperneq 216
Qupperneq 217
Qupperneq 218
Qupperneq 219
Qupperneq 220
Qupperneq 221
Qupperneq 222
Qupperneq 223
Qupperneq 224
Qupperneq 225
Qupperneq 226
Qupperneq 227
Qupperneq 228
Qupperneq 229
Qupperneq 230
Qupperneq 231
Qupperneq 232
Qupperneq 233
Qupperneq 234
Qupperneq 235
Qupperneq 236
Qupperneq 237
Qupperneq 238
Qupperneq 239
Qupperneq 240
Qupperneq 241
Qupperneq 242
Qupperneq 243
Qupperneq 244
Qupperneq 245
Qupperneq 246
Qupperneq 247
Qupperneq 248
Qupperneq 249
Qupperneq 250
Qupperneq 251
Qupperneq 252
Qupperneq 253
Qupperneq 254
Qupperneq 255
Qupperneq 256

x

Saga

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Saga
https://timarit.is/publication/775

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.