Fróðskaparrit - 01.01.1977, Blaðsíða 42

50
Hví hevur nekarin fepur?
nomina agentis, yrkesbeteckningar eller benámningar pa per-
soner med viss vana, disposition eller intresse. Sakliga konkreta
har ofta, men inte alltid, en aktiv innebord (verktyg etc.). En
viktig semantisk begránsning vid orden pá -ari ár, att de med
nágra fá undantag bland nomina agentis aldrig ár abstrakta,
aldrig betecknar egenskaper och tillstánd, vilket dáremot ár
vanligt vid orden pá -ur.
Det da. feber kan dárfor av semantiska skál inte inordnas i
den stora gruppen av ord pá -ari utan máste fá ándelsen -ur
vid sidan av t. ex. hitngur, fjáltur, klandur, heiður, myrkur.
5. Avslutning.
Dármed skulle rubrikens frága »Hví hevur nekarin fepur?«
ha besvarats. Vi har sett hur en mángd frámmande ord via
danskan har kommit in i fároiskt sprákbruk, forst som till-
fálliga citatord. Vid upprepad anvándning har de alltmer an-
passats till fároisk sprákstruktur. Anpassningen till den m o r-
f o 1 o g i s k a strukturen har bl. a. inneburit, att den danska
ándelsen -er har bytts ut mot -ari eller -ur (suffixsubstitution),
varvid fordelningen av lánorden pá dessa suffix har reglerats
av semantiska forhállanden. Fonologiskt har anpass-
ningen bl. a. inneburit, att postvokaliskt enkelt b, d, g — som
redan i fárðdanska har klusilt uttal — har idenfifierats med
fortis i overensstámmelse med fároisk skrift, en fonemidenti-
fikation som har kunnat ske nástan oberoende av de regionala
skiftningarna i uttalet av klusilerna, eftersom det i fároiskan
inte existerar nágon opposition mellan fortis och lenis i denna
stállning.
NOTER
1) Se Dahlstedt-Bergman-Stáhle, Frámmande ord i nusvenskan, Stock-
holm 1969.
2) Ord som ábit och ábyrgd med morfemgráns mellan vokalen och den
foljande klusilen hor saledes inte hit. Det ár enđast inom morfemet,
som neutralisation fortis-lenis har intrátt.