Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.01.1857, Qupperneq 28

Skírnir - 01.01.1857, Qupperneq 28
30 FRÉTTIR. Damnörk. mabur og bezt a& sér í íslenzkri fornfræiji, hefir ritab í þýzku blaíii, er kemur út í Agsborg, um þjóbréttindi vor Islendínga. Hann hefir baft fyrir sér rit Jóns Sigur&ssonar og J. E. Larsens, en athugar málib sjálfur; hann leibir rök ab því, ab landife sé sjálfu sér rábandi og eigi þjóíjréttindi fyrir sig, engu síbur en Láenborg og hin hertogadæmin, og færir þab einkum til, aí) bæ&i sé þab mjög svo hæpib og vafasamt, hvort Dana konúngur hafi nokkurn tíma einvaldur or&ib, og þótt svo væri, þá hafi samt ísland aldrei verib hneppt inn í Danmörku, og hé&an af geti þa& ekki orbib ab lögmáli réttu, nema meb samþykki Íslendínga sjálfra, fyrst þab hafi eigi verib gjört híngab til. Konráb Maurer endar ritgjörb sína á þessum orbum: „I öllu tilliti má álíta þab sem rof á heityrbi kon- úngs 23. sept. 1848, verbi landinu lengur varnab þess, ab semja og koma sér saman vib konúng sinn um stjórnarskipun þess eptir- leibis á þíngi, því sem stefnt er saman til ab ræba stjórnarlög.” þab hlýtur ab glebja hvern Islendíng, ab slíkur mabur skuli halda uppi svari landsins fyrir öllum menntubum heimi, og efum vér engan veginn, ab ritgjörb hans muni sannfæra langtum fleiri menn um, ab vér höfum á réttu máli ab standa, en útleggíng sú, er stjórnin gaf Íslendíngum af ritlíngi Larsens, muni vinna marga á hans mál. þá er Napóleon kom aptur úr norburför sinni, kom hann vib í Kaupmannahöfn, kom hann þangab frá Stokkhólmi. Um sama leyti ebur litlu fyrr kom til Kaupmannahafnar Karl, elzti son Oskars konúngs, varakonúngur í Noregi. þeim konúngssonum var bábum vel tekib, þó einkum Karli. Meban hann dvaldi hér í Kristjáns- borg, höllu konúngs, gengu stúdentar fyrir hann, fóru í kyndlafór og fluttu honum kvæbi og erindi meb, bábu hann velkominn til Danmerkur og minntust meb vibkvæmu þakklæti á ferb stúdenta til Uppsala og á konúnglega gestrisni fóbur hans. Erindib endabi meb þessum orbum : (iMildasti konúngur, mebtaktu hyllíng vora!” þab má nærri geta, ab glatt var á hjalla mebal Skæníngja meban á þessu stób, því þeir fögnubu honum í hjarta sínu eins og til- vonandi konúngi sínum, og endubu líka á því ab hylla hann, þó þeir ynni honum ekki eiba, voru þeir þó varabir vib ab hafa sig í hófi.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.