Náttúrufræðingurinn

Ukioqatigiit

Náttúrufræðingurinn - 1993, Qupperneq 139

Náttúrufræðingurinn - 1993, Qupperneq 139
146 3. mynd. Myndin sýnir hvenær ískjóar hafa fyrst sést hér við land allt til loka árs 1991. Dökku súlumar sýna saman- lagðan fjölda athugana og þær rauðu samanlagðan fjölda fúgla í hverri viku ársins. First occurrences of Pomarine Skua (Sterc- orarius pomarinus) in and around Iceland. The dark columns represent the to- tal number of ob- servations and the red columns number of birds in each week of the year. Records till end of 1991 are included. jan Feb Mans Apr Mai Júni Júlí íg Sept Okt Núv Des 51. Staður við Grindavík, Gull, 13. maí 1979. 30- 40 fuglar. GP & KHS 1980. 52. Flatey á Mýrum, A-Skaft, 19. maí 1979. 6 fuglar (allir ad). GP & KHS 1980. 53. Við Bjameyjar á Breiðafirði, A-Barð, 15. júní 1979 (ad). GP & KHS 1980. 54. Ólafsfjörður, Eyf, 15. maí 1980.2 fuglar(báðir ad). GP & KHS 1982. 55. HraunhreppuráMýrum, Mýr, um 1. júní 1980. GP & EO 1986. 56. A sjó, milli Vestmannaeyja og lands, 23. júlí 1980. GP & EÓ 1986. Samtals sáust 187 fúglar í 56 athugunum til og með 1980 (3,3 fuglar/athugun). Árið 1981 sáust 3 ískjóar (allir saman á einum stað), 5 fúglar í 4 athugunum 1982, 12 fuglar 1 5 athugunum 1983, 102 fuglar í 3 athugunum 1984, 2 fuglar 1 2 athugunum 1985, 21 fúgl í 4 athugunum 1986, 54 fuglar í 17 athugunum 1987, 19 íúglar í 9 athugunum 1988, 29 fúglar í 14 athugunum 1989, 17 fuglar í 9 athugunum 1990 og 70 fúglar í 27 athugunum 1991. - Til og með 1991 hefur því sést 521 fúgl í 151 athugun (3,5 fuglar/athugun). Umfjöllun A fyrstu áratugum þessarar aldar sá- ust ískjóar fremur sjaldan hér við land, en eftir 1960 hafa þeir verið nær árvissir. Þeir hafa sést á hverju ári frá 1974 og hefur athugunum stórijölgað á síðustu árum (2. mynd). Þetta gefur þó ekki rétta mynd af því hve margir fuglar sjást frá landi, því flestir fuglanna frá 1987 hafa sést í sjófuglatalningum frá hafrann- sóknaskipum norðan íslands. Athugun- um á ískjóum hefur fjölgað mun meira á síðari árum en athugunum á fjall- kjóum. ískjóar sjást langoftast stakir en nokkur dæmi eru þó um tvo til þrjá fugla saman. Nokkur dæmi eru einnig til um fjóra til sjö fugla saman, fáein um 10- 20 fugla, eitt dæmi um 34 fugla (árið 1965, sjá að ofan), eitt um 30^10 fugla (árið 1979, sjá að ofan) og eitt um 100 fugla í hóp (1984, sjá Gunnlaug Péturs- son og Erling Ólafsson 1986). ískjóar byrja að tínast norður á bóg- inn frá vetrarstöðvunum í apríl og eru aðallega á ferðinni í maí. Athuganir hér á landi falla mjög vel að þessu far- mynstri ískjóanna, þar sem þeirra verður fyrst vart í lok apríl en aðallega í maí og fram í miðjan júní (3. mynd). Þeirra verður svolítið vart í júlí og sjást á haustin frá síðari hluta ágúst fram í miðjan október og stöku fuglar fram í miðjan nóvember. Þetta mynstur fellur einnig að haustfarinu, þar sem þeir sjást 261
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176

x

Náttúrufræðingurinn

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Náttúrufræðingurinn
https://timarit.is/publication/337

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.