Iðunn : nýr flokkur - 01.09.1932, Qupperneq 31

Iðunn : nýr flokkur - 01.09.1932, Qupperneq 31
IÐUNN Heimskreppan. 221 ina greikka sporið til mikilla rauna. Með styrjöldinni giekk skipulagið inn í sitt ofþroskatímabil. Braskaidan reiis hærra en nokkur dæmi voru tii, pappírsverðmætin hauguðust upp. Vaxtabyrðin pyngdist geysilega, bæði á einstaldingum og sérstaklega á ríkjum og bæjafélög- um. Svo skjót var pessi próun, að verkanir hennar koma að heiminum alveg óvörum. Nú vöknum við skyndilega við vondan draum og sjáum, að hyldýpið gin \dð fætur okkar. Skeiðið er runnið á enda, löngu áðut en okkur varði og án pess að heimurinin sé við- búinn eða hafi áttað sig á pví, sem nú er fyrir höndum. Með nóvemberbyltingunni 1917 lokaðist Rússland fyr- i,r auðnámi vestrænina pjóða. Ný skipulagshugsjón hreif pað út a,f braut híninar gömlu atvinnupróunar, settist að völdum í pessu mikla ríki og býr nú að auðlindum pes,s. Ssm athafnasvið auðvaldsins er pað tapað. Evrópa og Amerika geta að visu skift við Rússa, selt peim vörur, í takmörkuðium mæli pó, og pví að eins, að pær kaupi af peim vörur á móti. En petta erlenda vald nær ekki eins og stendur tangarhaldi á auðlindum Rúss- liands,, fær ekki að arðsjúga pjóðina, auðnýta akurlend- urnar, skógana, námur eða verksmiðjur og pá ekki heldur að hlaða á pessi verðmæti skuldabyrðum ti! nýrrar útpenslu auömagns síns. En Kína og Indland — pessá miklu og auðugu land- flæmi, par sem hér um bil 40% alis mannkyns el- ur aldur sinn? Það mætti ætla, að ]rar væri auðvaldinu skilið eftir nægilegt oinbogarúm fyrst um sinn. Mælt á evrópiskan eða amerískan kvarða er ekki auðnýtt nema lítið brot af markaðs- og framleiðslu-mögulieik- um pessara landa. En pessi péttbýlu landsvæði eru að mestú bútuð niður í smábýli, sem venjulega gefa ekki meir af sér, auk skatta og eftirgjalda til landsdrottna,
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100

x

Iðunn : nýr flokkur

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Iðunn : nýr flokkur
https://timarit.is/publication/442

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.