Gripla - 20.12.2010, Blaðsíða 105

105
LASSE MÅRTENSSON
ÖVERSIKTEN ÖVER HÁTTATAL I DG 11 4TO
– DESS FUNKTION OCH URSPRUNG
1 Introduktion
HANDSKRIFTEN DG 11 4to, Codex Upsaliensis av Edda Snorra Sturlu-
sonar (hädanefter DG 11), innehåller material som traditionellt inte brukar
räknas som tillhörande verket Edda (liksom Codex Wormianus, se t.ex.
Johansson 1997, 29). DG 11 innehåller t.ex. de s.k. Skáldatal, Ættartala
Sturlunga och Lǫgsǫgumannatal, och vidare 2:a grammatiska avhandling-
en. Skáldatal och 2:a grammatiska avhandlingen finns belagda på annat
håll, medan Ættartala Sturlunga och Lǫgsǫgumannatal inte har en exakt
motsvarighet även om liknande texter finns (t.ex. Guðrún Nordal 2001,
51–55, 121; Raschellà 1982, 14–15). Háttatal, som i DG 11 endast består av
56 strofer (t.ex. Möbius 1879, 17), inleds längst upp på fol. 48v, och fortsät-
ter sedan till rad 10 på fol. 56r. Därefter är texten slut i denna handskrift,
och den avslutas med ett skiljetecken som i denna handskrift ofta används
för att avsluta större avsnitt (se Thorell 1977a, XIV f.).
På fol. 48r,1 d.v.s. sidan före Háttatals inledning, finns en text som är
unik för DG 11. Det är en översikt över de inledande 36 stroferna (minus
strof 35, se nedan) av Háttatal, innehållande beteckningen på respektive
versmått samt inledande versrad. Viss variation finns dock i denna struk-
tur; i några fall saknas namnet, och i vissa fall är strofcitatet kortare än
första versraden, och i vissa fall är det längre (se utförligare nedan).2
1 Observera att den paginering som finns i DG 11 inleds på fol. 2r, där huvudtexten inleds
(Thorell 1977a, IX). Fol. 48r motsvarar s. 93 enligt pagineringen, men man skall då alltså
komma ihåg att det egentligen är s. 95 i handskriften.
2 Det finns veterligen ingen ytterligare medeltida diktöversikt av det slag som föreligger i DG
11 från vare sig väst- eller östnordiskt område. Däremot finns ett exempel på en liknande
översikt i en eftermedeltida isländsk handskrift, nämligen i Holm. perg. 8vo nr 4, fol.
11v–12r. Denna handskrift är en bönebok nedtecknad någon gång under den förra hälften
av 1600-talet (Gödel 1897–1900, 109). Utifrån ett kodikologiskt perspektiv är dock denna
översikt av begränsat värde som analogi eftersom den är så pass mycket yngre.
Gripla XX (2009): 105–145.