Gripla - 20.12.2010, Blaðsíða 118

GRIPLA118
Tabell 4. Strof 3 (Rekit: \Rekit\).
Ö Vlfſ baġa verr ægiſ
HtU Vlfſ baga ve ægiſ
R Vlfſ baga verr ægis
T Vlfs baga veꝛ egis
Lexikal variation av typ 1 föreligger i växlingen \baġa\, vilket måste repre-
sentera bagga (så Finnur Jónsson 1931, 216), av baggi ‘påse’, resp. \baga\,
bága, av bági ‘fiende’. Övriga handskrifter har skrivningar som represente-
rar ordformen bága (loc. cit.), och den ingår i kenningen úlfs bági (=
Óðinn). Värt att notera är dock att denna kenning förekommer ytterligare
två gånger i DG 11, och i båda fallen har efterleden skrivits med represen-
tation för långt /g/. Beläggen är på fol. 27v, rad 6 resp. 7 (Skáld skaparmál).
Först ingår kenningen i en dikt av Einarr Skúlason (rad 6), och direkt
efteråt kommenteras denna kenning (rad 7), i båda fall med en tydlig prick
ovanför \g\. Ordet bági förekommer ytterligare en gång i DG 11, då skrivet
med \g\ (\bagi\ 29r:14). Thorell räknar samtliga belägg på \baġa\ resp.
\baġi\ som representerande lexemet bági (1977b:187). Ordet baggi förekom-
mer som simplex i ett säkert belägg i DG 11, i skrivningen \baana\ (ack.
pl. 14r:20), men det förekommer också i sammansättning, t.ex. nestbaggi,
som förekommer fem gånger, i samtliga fall med \\ som representation
för långt /g/ (ibid. 244). Dessa skrivningar faller väl inom ramen för DG
11:s ortografi, eftersom skrivarens i särklass mest frekventa betecknings-
sätt för långt /g/ är \ɢ\ och \\ (Thorell 1977a, X).
Skrivningen \ġ\ är alltså ett synnerligen ovanligt beteckningssätt för
långt /g/ i DG 11. Förutom de tre ovan nämnda skrivningarna förekom-
mer ytterligare endast tre skrivningar: \hyġ\8 (av hyggja, citat ur Fáfnismál
13, Gylfaginning, 6v:12), \leġ\ (av leggr, Gylfaginning, 13v:19) och \hl[0000]
ſtyġſ\ (hlífarstyggr (så Thorell 1977b, 222),9 diktcitat, Skáldskaparmál,
27v:18). Då totalt endast sex belägg finns på \ġ\ (varav tre är för väntat kort
/g/, och två är i diktcitat), måste man räkna med att dessa skrivningar
antingen är kopierade från förlagan eller resultatet av rättelser av förment
felaktiga skrivningar.
8 I denna skrivning är \ẏ\ tillkommet genom rättning från \v\ (Grape & al. 1977b, 118).
Möjligen är punkten över \g\ också resultatet av en rättning.
9 Jfr t.ex. Faulkes hlífar styggr (1998, 11). Grafföljderna verkar dock vara sammanskrivna i DG 11.