Ritröð Guðfræðistofnunar - 01.09.2011, Qupperneq 50

Ritröð Guðfræðistofnunar - 01.09.2011, Qupperneq 50
fram sem blessun áður en lagt er upp í ferðalag. Og þannig er sálmurinn einmitt túlkaður af fjölmörgum ritskýrendum öðrum, sem trúarjátning og ferðabæn í senn. Umræðurnar kringum prestastefnu 1909 Víkjum þá aftur að umræðunum kringum prestastefnuna 1909. Minnumst þess jafnframt að prestastefnan sú var haldin í skugga mikilla deilna á trúmálasviðinu. Þannig er athyglisvert að umræðurnar hér á landi um trúarjátningar og kenningarfrelsi presta hófust vegna deilna sem áttu sér stað í Vesturheimi, meðal brottfluttra íslendinga þar. Snertu deilurnar vestra meinta aðför að frjálslyndum skoðunum sr. Friðriks J. Bergmann (1858-1918), eins kunnasta kennimannsins meðal Vestur-Islendinga.20 Andstæðingar hans voru sagðir vilja rígbinda alla kennimenn kirkjunnar við trúarjátningarnar. í Vesturheimi var annar og ekki síður skörulegur kennimaður, sr. Jón Bjarnason (1845-1914), fremstur í flokki þeirra sem vörð vildu standa um trúarjátningarnar. Haraldur Níelsson og Jón Helgason ganrýna játningaritin Deilur þessar urðu til þess að Haraldur Níelsson tók (1868-1928) sér fyrir hendur að athuga hvernig trúarjátningarnar eru til orðnar.21 Það gerði hann árið 1908, sama árið og út kom ný og umdeild biblíuþýðing, sem hann átti stærstan hlut í. Niðurstaða Haralds var sú að trúarjátningarnar séu „til orðnar sem vitnisburður eða yfirlýsing frá kirkjunni (eða einstökum kirkjudeildum) um það, hverju hún trúi og hvað hún kenni“.22 Hann bætir því við að það sé raunar mjög mismunandi, hve hátt undir höfði kirkjudeildirnar gera þeim. En ríkiskirkjunni hafi hætt við að gera játningarritin að lögbók. Haraldur neitar ásökunum um að hann og skoðanabræður hans ætlist til þess að kirkjan eða kirkjufélagið „sé með öllu stefnulaust, hafi í andlegum efnum alls ekkert markmið og í því tilliti standa því á sama um allt“.23 Psalms, s. 261. 20 Nýja og áhugaverð umfjöllun um Friðrik J. Bergmann er að finna í grein Sigurjóns A. Eyjólfssonar í Ritröð Guðfrœðistofhunar 1, 2011, s. 76-96. 21 Haraldur Níelsson, 1908: Trúarjátningarnar og kenningafrelsi presta. Skirnir 82, s. 211-236. Sjá líka umfjöllun í bók Péturs Péturssonar 2011, Trúmaður á tímamótum, s. 169-174. 22 Haraldur Níelsson 1908, s. 220. 23 Haraldur Níelsson 1908, s. 229. 48 J
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126

x

Ritröð Guðfræðistofnunar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Ritröð Guðfræðistofnunar
https://timarit.is/publication/1152

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.