Andvari

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Andvari - 01.01.2017, Qupperneq 13

Andvari - 01.01.2017, Qupperneq 13
12 GUNNAR F. GUÐMUNDSSON ANDVARI Í Selsundi þótti Þorsteini gott að búa. Túnið eggslétt út frá bænum, „fjögur hundruð hesta síðbreiða“, sumarblíða mikil og veturnir mildir og góðir. Björn Þorsteinsson kvaðst einnig hafa átt þaðan góðar minn- ingar.7 Þessi sælutími stóð yfir í rúman áratug, allt þar til ógnvaldur- inn mikli, Hekla, braut af sér allar viðjar í lok mars 1947 og hrakti bóndann með allt sitt búalið af jörð sinni. Ári síðar settist Þorsteinn og fjölskylda hans að í Hafnarfirði.8 Hugur Björns stóð snemma til þess að ganga menntaveginn, en sú leið var ekki öllum greiðfær. Á þessum tíma voru aðeins tveir mennta- skólar í landinu, í Reykjavík og á Akureyri þar sem fullgildur mennta- skóli hafði verið stofnaður árið 1930. Hins vegar eimdi enn eftir af þeim gamla sið að lærðir menn, einkum prestar, tækju til sín námfúsa sveitapilta, og veittu þeim leiðsögn til stúdentsprófs. Prestsheimilin voru að þessu leyti mörg hver mikil menntasetur.9 Eitt þeirra var Fellsmúli á Landi, um eina dagleið á göngu (20–25 km) norðvestan frá Selsundi. Í góða tvo áratugi var þar rekinn nokkurs konar mennta- skóli undir stjórn þeirra feðga, séra Ófeigs Vigfússonar prófasts og Ragnars Ófeigssonar, sem jafnframt var aðstoðarprestur föður síns. Séra Ragnar var hámenntaður maður, því að auk guðfræðiprófs frá Háskóla Íslands hafði hann verið um tíma við nám í málvísindum og trúarbragðasögu við háskólann í Kaupmannahöfn. Í minningargrein um séra Ófeig lýsir Björn menningarheimilinu á Fellsmúla á þessa leið: Fellsmúli er allþekkt fræðasetur hér á landi, en fæstir munu vita, hvers konar mannúðar- og menningarstarf feðgarnir á Fellsmúla hafa innt af hendi. Tala þeirra nemenda, sem dvalist hafa á Fellsmúla og notið hafa tilsagnar prest- anna, mun komin talsvert á annað hundrað. – Margt af því fólki, sem þar hefur stundað nám, hefur verið svo efnum búið, að æðri skólar landsins hafa verið því lokaðir. En skólastjórinn á Fellsmúla var yfirleitt ekki frekur í fjárkröfum. Flestir nemendur hans hafa sloppið með það eitt að greiða fæði og húsnæði og sumir fengið gjaldfrest á þeirri kvöð. Skólinn á Fellsmúla hefur þó eigi verið styrktur af ríkinu á nokkurn hátt, og kennslan þar hefur eigi verið veitt með hangandi hendi. Menn hafa stundað þar nám í allskonar bóklegum fræðum og nokkrir hafa numið þar allan lærdóm sinn undir stúdentspróf og staðist það með góðum vitnisburði. Fjölhæfari kennarar eru trauðla til hér á landi en þeir, sem kenndu á Fellsmúla.10 Björn Þorsteinsson var einn þeirra ungu manna sem sátu við fót- skör þessara meistara og áttu athvarf hjá þeim hjónum, séra Ófeigi og Ólafíu Ólafsdóttur. Hann fer fögrum orðum um prófastsfrúna, segir
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.