Fróðskaparrit - 01.01.1977, Qupperneq 18

»Hví hevur nekarin fepur?«
Nágot om form, uttal och stavning av danska lánord
i fároiskan
Av Bjórn Hagstróm
Som framgar av underrubriken ar det inte ett medicinskt utan
ett sprakligt problem som skall behandlas i foreliggande upp-
sats. Frágan gáller: Varfor heter det pá fároiska nekari och
inte som pá danska neger? Varfor fepur och inte feber?
1. Tvasprakighet och interferens. Lanords anpassning. Upp-
satsens syfte.
1.1 I modernt fároiskt vardagssprák finns en mángd lánord.
Den overváldigande delen av dessa har formedlats av danskan.
I det foljande kallar jag dessa ord danska lánord, áven om de
redan i danskan ár lánord, t. ex. áldre tyska lán eller nybildade
kulturord pá latinska eller grekiska ordrotter. Etymologin har
i detta sammanhang foga intresse.
Orsaken till det starka danska inflytandet pá fároiskan ár
allmánt kánd: danska har varit administrations-, lag-, kyrko-
och skolsprák under en mycket láng tidsrymd, och fáringarna
har hárigenom blivit tvásprákiga. Tvásprákighet medfor oftast
i n t e r f e r e n s, d. v. s. tvásprákiga individer lyckas inte
alltid hálla isár de tvá spráksystemen. De vanligaste inter-
ferensfenomenen bland fáringar ár fonologisk interferens
frán fároiskan i danskan och lexikalisk interferens frán
danskan i fároiskan. Den fonologiska interferensen — som