Fróðskaparrit - 01.01.1977, Qupperneq 20

28
Hví hevur nekarin fepur?
Átskilliga av de danska lanorden i faroiskan har obojda
samma form som i danskan, t. ex. bil-ur, telefon. Andra har
omformats pa olika satt, t. ex. súkkla ‘cykel’, bílæti ‘billede’.
Omformningen i faroiskan av frammande sprakgods inne-
bar anpassning till faroisk sprakstruktur. En fullstándig under-
sokning av lanordens form under jámforelse med det lan-
givande spraket ár en mycket omfattande forskningsuppgift.
I denna uppsats skall endast tva typer av lánord granskas,
námligen dels de vars danska motsvarigheter har enkelt b, d,
g efter tryckstark vokal eller diftong inom samma morfem,2)
dels de lanord som i danskan slutar pá -er. Till den forra
gruppen hor t. ex. tok ‘tog’ och keta ‘kæde’, till den senare
t. ex. teknikari och alkoholikari. Till báda grupperna hor ord
som rubrikens nekari ‘neger’ och fepur ‘feber’.
1.3 Syftet med den foljande framstállningen ár dels att be-
lysa vissa skillnader mellan dansk och fároisk sprákstruktur,
dels att forklara de ombildningsprocesser, varigenom en dansk
»mjuk« konsonant (b, d, g) efter vokal har erstatts med en
»hárd« i fároiskan (p, t, k) och den danska ándelsen -er har
ersatts med -ur, -ar eller -ari i fároiskan.
2. Fonologisk struktur. Klusilernas distribution i danska och
fdróiska. Klusilernas teckning i dldre faróisk skrift. Klusilernas
uttal i fdróiska. Dansk stavning i konflikt med fdróisk sprdk-
struktur.
2.1 Modern sprákvetenskap betonar starkt sprákets karaktár
av system. Det finns ett bestámt, regelbundet samband mellan
de olika delarna i sprákets uppbyggnad. For lekmannen ár det
grammatiska systemet det mest páfallande. Vi vet att substan-
tiven i fároiskan kan fá en mángd ándelser, bl. a. -ið, -ini,
-ina, -urin, -unum. Efter fasta regler, som fáringen behárskar
genom sin sprákkánsla och som kan beskrivas i sprákets gram-
matik, kan dessa ándelser anslutas till olika typer av sub-