Fróðskaparrit - 01.01.1977, Qupperneq 27

»Hví hevur nekarin fepur?«
35
den fðreteelse ordet betecknar inte lángre ár aktuell, och det
saknas i savál FDO som DFO. Ursprunget ár det lty. jeger,
da. jæger. Inneborden forklaras av Jakob Jakobsen (Poul Nol-
soe, s. 5): »ístaSin fyri soldátarnar, sum tá ikki níttust longur,
komu seinni politistar firi Flavnina, ‘jegarar’ kallaSir.« 1940
skriver Mikkjal á Ryggi (MiSvinga søga, s. 83): »í hvørjari
grind var stríS um hvalir, . . . . Jekararnir á Skansabátinum
høvdu orS fyri at vera verstu yvirgangskroppar á sand-
inum....« Ordet ár bevarat i ortnamnet Jekaragøta nára
Skansin i Tórshavn.
Belággen frán Jakobsen och Mikkjal á R. visar samma ut-
veckling av lánordet da. jæger som vi iakttagit for neger:
forst -er till -ari, sedan g till k. Svabo har inte ordet jekari,
som knappast kan ha varit aktuellt pá hans tid. Dárimot tar
Svabo upp Jeari med oversáttningen »Jæger, venator«, alltsá
jagari. Detta ord máste vara bildat direkt till lánordet verbet
jaga. Intervokaliskt g har ej skárpts till k utan fallit bort som
i arvord (laga, dagar etc.), vilket tyder pá att jaga ár ett
mycket gammalt lán. (I kvadsproget moter jagarsveinur.) Efter-
som jekari har fátt en sá speciell betydelse, máste da. jæger
áterges pá annat sátt. Tvá exempel frán Christian Matras’
oversáttning av Det dyrebare liv: »....men har kemur ein
hermaður, ein ‘alpujagari’. . ..« (Dýrm. lív, s. 15 f; da. »alpe-
jæger«); ». . . . skrøggið hjá hesum provengalska ljónaveið-
ara. . . .« (Dýrm. lív, s. 41; da. »løvejæger«).
tikari, m. Ordet har foljt samma monster for ombildningen
som nekari och jekari och ár det vanliga ordet for ‘tiger’. »Og
ein er heldur eingin tikari, . . . .« (Glataðu spælimenninir, s.
166).
leytari, m. lty. leider, da. lejder; jámfor eng. ladder. Ordet
áterfinns inte hos Svabo, och det kan inte ha varit aktuellt pá
hans tid annat án pá handelsmonopolets fartyg. Nágra belágg:
»Eg. . . . royndi at sleppa mær upp gjøgnum leydaran. . . .«
(H. J. Ellingsgaard, 20 ár til skips, 2. útg., s. 10); »Hann liggur
á Vestfalli og svevur — Mylnarfossurin rennur niður gjøgnum