Fróðskaparrit - 01.01.1977, Side 31

■Hví hevur nekarin fepur?«
39
móti, m. Det lángivande spráket ár sákert danskan: mode.
Formen ár belagd redan i FT, Parísarmótin (FT 1890 nr. 8,
s. 2b). Nu mycket vanligt: seinasti mótin, mótabúð, móta-
sýningar, nýmótans etc.
3.4 Ibland kan det vara svárt att avgora varifrán ett ord
har lánats i fároiskan. Det gáller ord, som visserligen har post-
vokaliskt b, d eller g i danskan men som i andra nordiska
sprák och i lty. har p, t eller k. Sádana ord ár klóta, nóti och
pláta. Dessa kan mycket vál vara danska lán i fároiskan, dár
de genomgátt den vanliga klusilskárpningen.
klóta, f. FDO ger som bet. 1 ‘træklods, spec. rodenden af
en træstamme’. Denna betydelse overensstámmer nára med det
lty. klot. Ordets form i fár. tyder pá lán frán da. Námnas kan
att i sv. ár ordet enstavigt (klot) som i lty. Svabo skriver
Kleuta och upptar endast den ovan angivna betydelsen. Be-
tydelse 2 ‘himmellegeme, klode’ tycks vara yngre i fároiskan.
nóti, m. Det latinska nota har i da. lánats forst under medel-
tiden och med klusilforsvagning givit node. Senare har samrna
ord lánats in igen och i formerna note och nota berikat danska
spráket med ytterligare tvá glosor. Det fár. nóti betyder báde
‘node’ och ‘melodi’ och k a n vara det da. node. Redan Svabo
har Neuti. Isl. har nóta.
pláta, f. Danskan har fátt plade frán lty. plate, och den
da. formen skulle vid anpassning till fároisk sprákstruktur ge
pláta. Svabo skriver Plaata. Emellertid finns ordet redan i
norront som plata och pláta, varfor man inte behover forut-
sátta lán i fároiskan.
3.5 De ord som har behandlats i det foregáende har helt
anpassats till fároisk sprákstruktur — báde i uttal och stav-
ning. Enligt de definitioner som gavs ovan (s. 27) skulle de
kunna karakteriseras som integrerade lánord. Vi overgár nu
till en grupp fyrstaviga ord, som genom huvudtryckets pla-
cering pá nást sista stavelsen forráder sitt frámmande ursprung:
sjokuláta, marmuláta, remouláta, autostrataP)