Fróðskaparrit - 01.01.1977, Side 33

Hví hevur nekarin fepur?
41
till fároiskans fonologiska struktur. Orden har ocksa anpassats
till fároisk skrift, dár klusil efter betonad lang vokal tecknas
p, t, k i det fornárvda ordforradet.8)
3.6 Alla frámmande ord som anvánds i fároiskan har emel-
lertid inte i skrift genomgátt den »klusilskárpning« som fram-
hállits som ett kriterium pá fároisk sprákstruktur. I det folj-
ande skall vi granska nágra vanliga frámmande ord som skrivs
med b, d, g i den aktuella stállningen och se i vad man de har
anpassats.
Det forsta steget mot integrering ár vanligen anpassning
till det morfologiska systemet. »Omðjliga« danska ándelser
byts ut, t. ex. -e mot -a (ex. da. kode, fár. koda), och fároiska
bpjningsándelser tillfogas. Nágra ord anvánds dock utan nágon
som helst anpassning i skriften, t. ex. radio, globus. Andra ord
med lenisklusil i skriften har redan i danskan en sádan form,
att de utan forándring kan ingá i fároiskans morfologiska
system, t. ex. radar, grad, soda, som smidigt bojs (radarin,
gradir, sodu etc.) och bildar sammansáttningar (radartól, soda-
vatn) som fároiska ord. Pá grund av neutralisation i uttalet
mellan fortis och lenis vid postvokal klusil ár dessa ord helt
integrerade i fároiskt uttalssystem.
Ord med efterledsbetoning forráder dárigenom sitt frám-
mande ursprung: garderoba, jasada, limonada, blokkada,
kommoda, komedia.
Man kan frága sig, varfor dessa ord inte ocksá i skriften
har anpassats till fároisk sprákstruktur och fátt p, t, k for
b, d, g. Forklaringen ligger i tvásprákigheten. Den danska
skriftbilden ár sá aktuell, att den verkar normerande áven
for fároisk ortografi. Detta gáller sárskilt, dá orden áven
i annat avseende gðr ett frámmande intryck eller dá de tillhðr
en hðgre stil eller facksprák.9)
I nágra fall kan man dock undra ðver att klusilskárpning
i anslutning till fárðisk sprákstruktur inte har skett, t. ex.
avløb, løbari, lagur.
avløb, n. Da. afløb. Nágot gángbart ersáttningsord fðr av-
4 — Fróðskaparrit