Fróðskaparrit - 01.01.1977, Qupperneq 37

Hví hevur nekarin fepur?-
45
Fagrar sungu teir messurnar
— í hvítum kápum og koti —
munkarnir í Averbode.
(Morienđo, Tórshavn 1944)
4. Danskt -er och faróiskt -er, -ar, -ur, -ari. Faróiska ord
pa -ur med radikalt r. Suffixet -ari i fdróiskan motsvarande
danskt -er. Suffixet -ari i faróiskan motsvarande danskt -or.
Sammanfattning av -ur och -ari i faróiskan.
4.1 Vi atervánder nu till rubrikens fraga »Hví hevur nek-
arin fepur?« och tar denna till utgangspunkt for granskningen
av en annan skillnad mellan dansk och fároisk sprakstruktur,
námligen den som demonstreras i suffixen; da. -er har i fár-
oiskan ersatts dels med -ari, dels med -ur.
Ett karakteristiskt drag i danskan ár, att alla ándelsevokaler
har sammanfallit i e i inhemska ord i bojningsándelser och
i de flesta ordbildningssuffix. I motsats till danskan har i fár-
oiskan inhemska ord aldrig ándelsevokalen e. Skriften har i,
u och a som fornspraket, och svarabhaktivokalen tecknas u.
Denna distinktion mellan ándelsevokalerna uppehalls i viss ut-
stráckning áven i det talade spráket. De danska ándelserna
-e, -er, -en, -et, -ene, -erne, -el motsvaras i fároiskan av -il-ul-a,
-irl-url-arl-ari, -in etc.
En foljd av den fonetiska reduktionen i ándelser i danskan
ár att ursprungligen olika ándelser i stor utstráckning har
sammanfallit. Om vi bortser fran bojningsándelsen och endast
háller oss till substantiviska avledningssuffix, kan orden pá
-er i danskan hánforas till i stort sett tre grupper: a) ursprung-
ligt -er i huvudsakligen latinska lánord (magister, september
m. fl.); b) ord med radikalt r, framfor vilket svarabhaktivokal
utvecklats (ager av akr); c) ord med den latinska ándelsen
-arius, som i danskan upptráder i formen -er och tidigt blir
produktiv for att bilda nomina agentis, i synnerhet yrkesbe-
teckningar (bogbinder, kandestøber, bager).