Fróðskaparrit - 01.01.1977, Qupperneq 54

Fróðskaparrit - 01.01.1977, Qupperneq 54
62 Halgigongu-krossur úr Kirkjubø um, at samsvarandi kullur sum tær á baksíðuni eisini hava verið her. Tá ið Hammershaimb í fyrr nevnda skrivi sínum sigur krossin vera »beskadiget«, sipar hann óivað til at kopar- pláturnar hesumegin á krossinum eru flusnaðar av tvørtrænum og eitt lítið sindur av sjálvum krossstavinum, tí at annars er krossurin sera væl varðveittur. At niðari endi á krossstavinum er serliga innskorin og til- evnaður sum tappur ella fótur er greitt, men til hvørs? Bein- leiðis festingarhol eru ikki at síggja, í minsta lagi nú, og heldur eingin broddur niðast sum til dømis á tí koparkrossi (f)jms. 4811), ið avmyndaður er í bók Kristjáns Eldjárns3. Men fóturin á krossi okkara er so mikið marvaður í niðara enda, at har kunna hava verið bæði seymhol og broddur fyrr. Tó sigur hesin tappur frá, at krossurin hevur staðið í einum- hvørjum; tað kann hava verið á altari ella á eini stong. Ein høvuðsgripur í øllum kirkjum og bønhúsum var áður, og ofta enn, krossurin á ella uppi yvir altarinum. Men altarkrossar vórðu mangan settir á stong og bornir úti í serligum førum5,8; tí er mangan torført at gera av, um krossur við fóti ella tappi er altarkrossur ella halgigongukrossur. Beint frammanfyri var nomið við, at eingi festingarhol eru í tappinum á krossi okkara, sum vit skuldu væntað, um hann í roynd og veru er ein halgigongukrossur. Men neyvan skuldi verið neyðugt at fest so lítlan kross við seymi hvørki á altar ellar burðarstong. Aðrir hentari mátar eru væl hugsandi, serliga um sami krossur skuldi verða nýttur í fleiri førum. Um menn høvdu stong, ið var hóskandi breið í erva, mundi vera fult so lætt og trygt at nýta hólkar í staðin fyri seym. Hetta má kortini ikki vera tikið fyri meira enn hugsan, ið tó kann vera á góðari leið. Við tí í huga, sum fyrr er tilskilað, at Winther metir krossin vera frá »Pavedømmets Tiid«, og at Hammershaimb sigur hann vera koparklæddan, meðan allir hinir eldru frásøgumenn halda hann vera messinglagdan er freistandi at gita, at krossurin upp- runaliga var gyltur, og at tað fyri einum 200 árum síðan cnn sást farvegur eftir gylling.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188

x

Fróðskaparrit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fróðskaparrit
https://timarit.is/publication/15

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.