Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.01.1857, Qupperneq 23

Skírnir - 01.01.1857, Qupperneq 23
Dnnmörk. FRÉTTIR. 25 múgurinn; en túnga þeirra manna er ekki óblöndufe, heldur er þaí) einhver þýzkublendíngur og dönskublendíngur, sem mest er tíbkaöur mebal almúga; en flestallir heldri menn: aubugir óbals- bændur, riddarar, greifar og barúnar mæla á þýzka túngu. Danska stjórnin hefir nú óneitanlega beitt nokkurri hörku vib, til ab útrýma þýzkri túngu en setja danska í stafeinn; hún hefir skipafe fyrir, hvar dönsk túnga skyldi vife höffe í skólum, í kirkjum og í dómum, eptir eigin vild og án þess afe spyrja landsmenn ráfea efeur kynna sér vilja þeirra í því efni. Hún hefir sett danska menn í embætti í Sufeur-Slésvík, sem vart kunna þýzka túngu, og eru ekki svo vel afe sér gjörfir, afe alþýfea beri traust til þeirra. Danir hafa ekki látife þafe liggja í láginni, afe stjórnarskipun sín sé frjálslegri en hinar þýzku, og hafa þeir mefe því viljafe hæna Slésvíkínga afe sér; en J)á er menn nú sjá og reyna, afe embættismenn þeir, sem frá þeim koma, eru hvorki frjálslyndari, viferæfeisbetri né betur afe sér, nema mifeur sé, þá er ekki afe undra, þótt Danir verfei þar ekki vinsælir; því hvorki þekkja ])eir til, hvernig landsbúum er háttafe, heldur koma afe öllu ókunnugir, og svo munu þýzklyndir menn ekki hylma yfir brestina fyrir þá, heldur öllu fremur uppljóstra öllu því, er orfeife getur þeim til hnekkis í áliti manna. þafe er fornt stjórnarbragfe, afe vinna helztu menn þjófearinnar, fá þá í fylgi mefe sér og gjöra þá sér tryggva og skuldbundna, og láta þá sífean vinna almúgann. þetta bragfe lagfei Hákon gamli ú Islendínga, og á þessu bragfei féllu þeir; en þafe virfeist svo sem Danir kunni annafehvort ekki hnykk þenna, efea hafi ekki lag á afe beita honum. En hvernig sem nú þessu er varife, þá er ekki fyrir afe sjá, afe þeir muni vinna Slésvíkínga, hvafe þá heldur Holseta mefe gófemennsk- unni, sem þeir þykja hafa nægsta til. En þá eru og litlu meiri líkindi til, afe J)eir muni vinna þá mefe stórmennskunni; því bæfei er þafe, afe Danir álíta afe sér sé hún mifeur lagin, og svo er margt annafe fleira því til tálmunar. Fyrst er þafe, afe landife liggur opife fyrir þjófeverjum og öllum þýzkum innblástri, svo eru því nær allir höffeíngjar þar þýzkir fram í ættir, lög og venjur allar eru mjög þýzkar, og menntir allskonar eru |)angafe komnar frá þýzkalandi, og svo nú þegar fyrir sunnan liggur þjófeverjaland mefe allan frófe- leik og menntim sína, en Danmörk fyrir norfean líka mefe sína, sem
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.