Skírnir

Årgang

Skírnir - 01.01.1865, Side 73

Skírnir - 01.01.1865, Side 73
Þýzkaland, FRJETTIR. 73 taka til rannsókna um þaS, hverjum yfirráð hertogadæmanna bæri aS crf&arjetti og lögum1. Margir ætla, aS Bismarck hafi gjört þetta til dráttar, Jdví lagamennirnir sátu enn yfir málinu er seinast frjettist, en þær sögur hafa t>ó fariS af, aS feim hafi fundizt næg rök fyrir kvöSum Prússa. Sendimanni FriSriks hertoga sagSi hann, a<5 hann gæti ekki sagt neitt um erföamálib fyrr en hann sæi uppkvæSi lagamannanna, enda yröi Prússar fyrst og fremst aS sjá fyrir eigin hag og rjetti í hertogadæmunum áSur en nokkuS yr8i ályktaS um erfSatekjuna. Áþekk svör fjekk stjórn Austurríkis- keisara, en hún fór aö ganga fastara aö eptir nýáriÖ og beiddist skýrslu um, hvaÖ Prússum þætti viÖ sæmandi. Bismarck lá nú eigi lengur á einurÖinni og sagÖi (í brjefi 25. febr.), aÖ þaÖ minnsta, er Prússakonungur gæti látiÖ sjer nægja, væri: Kends- borg og EckernfurÖa, herskipalegan viö Kílarborg, skuröarsundiö er fyrr er nefnt og skiplægi og vígi er J>ar yrÖi gjörÖ, allar varnar- stöövar viÖ Aissund, og enn fremur skyldi hann hafa útboö á flota sinn í hertogadæmunum, en landliÖi þeirra stej7pt saman viÖ her Prússa. J>ar aö auk skyldi tollmál, póstsendingar og hraÖfrjettir hverfa undir stjórn jpeirra mála á Prússlandi, en öll hertogadæmin samt ganga í toll-laga samband J>jóÖverja. BæÖi í brjefi Bismarcks og blöÖum Prússa um þessar mundir var sýnt fram á, aö íbúar hertogadæmanna mætti aldri um frjálst höfuÖ strjúka, utan Jpeir ætti J>ann aÖ til varnar er bein heföi í hendi, en á J>ýzkalandi væri J>ó Prússum einum til J>ess hlítandi bæÖi fyrir afstöÖu sakir og afla. Á hitt var og vikiÖ, aÖ hertogadæmin myndi bezt sjá fyrir hag sínum og J>rifum, ef J>au gengi á hönd Prússakonungi meÖ öllu sínu, eÖa aÖ minnsta kosti kæmi sjer í sem nánast samband viÖ riki hans. Um sama leyti komu bænarávörp frá lendum mönnum í Láenborg og Holtsetalandi til Prússakonungs, aÖ hann vildi sjá svo fyrir kjörum hertogadæmanna sem hjer er á vikiö. J>aÖ er nú hægt aö sjá á J>eim kvöÖum er upp eru taldar, aÖ *) Auk Friferiks hertoga af Águstenborg veita tilkall: Aldinborgarhertogi eptir erfðaafsali Rússakeisara, Fribrik prinz af Hessen (mágur Kristjáns niunda), og enn (auk fleiri til Láenborgar) lýsa Prússakonungur og Aust- urríkiskeisari arfskvöbum til hertogadæmanna, rekjandi til ættarmóts vib ena fyrri konunga af Aldinborgar ættlegg.
Side 1
Side 2
Side 3
Side 4
Side 5
Side 6
Side 7
Side 8
Side 9
Side 10
Side 11
Side 12
Side 13
Side 14
Side 15
Side 16
Side 17
Side 18
Side 19
Side 20
Side 21
Side 22
Side 23
Side 24
Side 25
Side 26
Side 27
Side 28
Side 29
Side 30
Side 31
Side 32
Side 33
Side 34
Side 35
Side 36
Side 37
Side 38
Side 39
Side 40
Side 41
Side 42
Side 43
Side 44
Side 45
Side 46
Side 47
Side 48
Side 49
Side 50
Side 51
Side 52
Side 53
Side 54
Side 55
Side 56
Side 57
Side 58
Side 59
Side 60
Side 61
Side 62
Side 63
Side 64
Side 65
Side 66
Side 67
Side 68
Side 69
Side 70
Side 71
Side 72
Side 73
Side 74
Side 75
Side 76
Side 77
Side 78
Side 79
Side 80
Side 81
Side 82
Side 83
Side 84
Side 85
Side 86
Side 87
Side 88
Side 89
Side 90
Side 91
Side 92
Side 93
Side 94
Side 95
Side 96
Side 97
Side 98
Side 99
Side 100
Side 101
Side 102
Side 103
Side 104
Side 105
Side 106
Side 107
Side 108
Side 109
Side 110
Side 111
Side 112
Side 113
Side 114
Side 115
Side 116
Side 117
Side 118
Side 119
Side 120
Side 121
Side 122
Side 123
Side 124
Side 125
Side 126
Side 127
Side 128
Side 129
Side 130
Side 131
Side 132
Side 133
Side 134
Side 135
Side 136
Side 137
Side 138
Side 139
Side 140
Side 141
Side 142
Side 143
Side 144
Side 145
Side 146
Side 147
Side 148
Side 149
Side 150
Side 151
Side 152
Side 153
Side 154
Side 155
Side 156
Side 157
Side 158
Side 159
Side 160
Side 161
Side 162
Side 163
Side 164
Side 165
Side 166
Side 167
Side 168
Side 169
Side 170
Side 171
Side 172
Side 173
Side 174
Side 175
Side 176
Side 177
Side 178
Side 179
Side 180
Side 181
Side 182
Side 183
Side 184

x

Skírnir

Direkte link

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.