Morgunn


Morgunn - 01.06.1972, Qupperneq 53

Morgunn - 01.06.1972, Qupperneq 53
GERARD CROISET OG HUGSKYNJANIR HANS 51 háir. Skildirnir eru eins og egg- eða perlulagaðir. Þeir hafa fjaðraskraut á höfði, þó ekki eins og Rauðskinnar hafa. Þegar þeir hreyfa höfuðin sveiflast hvítir fjaðraskúfamir til. Andlit- in eru máluð. Það er eins og líkamir þeirra og þó einkum hand- leggirnir séu málaðir með hvítum táknum, sem helzt líkjast spurningarmerkjum. En það sem ég sé, eru alls ekki venjuleg manndráp. Þetta tilheyrir ti'úarbrögðum. Slátrun þessa fólks er einhver helgisiður. Á stórhátíðum er þarna drepinn fjöldi tnanna og dýra. Það tilheyrir helgisiðunum. Blóðinu úr þess- um fórnardýrum er safnað í skálar, og eru stólpar síðan roðnir þessu fórnarblóði til verndar gegn illum öndum. Ég sé ýmsa galdramenn við þessar helgiathafnir. Einn þeirra er æðstiprest- ur. Þeir virðast tilheyra sérstakri stétt, sem öllu ræður á þess- um degi. Þetta virðast vera sólar- og eldsdýrkendur.“ Prófessorinn frá Suður-Afríku varð meira en undrandi á þessum lýsingum Croisets. Lýsingin á hellinum og þverhníp- mu var yfirleitt rétt, og lýsinguna á mannætusiðum Basuto- tnanna taldi hann mundu fara nærri lagi. Flest af því, sem hsegt var að ganga úr skugga um var nákvæmlega rétt og ann- að gat verið rétt. En að m. k. ein smávilla hafði slæðzt inn í skyggnilýsingu Croisets og hún var sú, að hann hélt að hellirinn væri í Vestur- Afríku í stað þess að hann er í Suður-Afríku. Einna erfiðast átti dr. Valkhoff með að átta sig á þvi, sem Croiset hafði sagt um fólk með ljósari litarhátt en negrar, og sem V£ei'i sérlega hávaxið. Engar söguhækur greina frá veru hvítra ^ianna i Basutolandi fyrir miðja átjándu öld. Vel gæti það, sem Croiset sagði um höfuðskraut þeirra átt við einhverja negra-ættflokka nú, en þessir voru betur klæddir og útbúnir, en átt gæti við frumstæða þjóðflokka. Ekki vita menn heldur um neina hvíta menn í Basutolandi fyrr en á dögum Moshes honungs á fyrri hluta 19. aldar, sem afnam hina hryllilegu hlótsiði Basutomanna. Hljóta það því að hafa verið Bushmenn, sem frá fornu fari biuggu í hellinum, en seinna Nantunegrar fra því í byrjun síðast liðinnar aldar. Ári eftir að tilraunin var gerð í Hollandi með skyggnilýs-
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116

x

Morgunn

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Morgunn
https://timarit.is/publication/668

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.